Förra årets torka gav rekordlåga skördar av bland annat spannmål och potatis.

Sommaren var extremt torr och varm för att vara i Sverige, men om klimatmodellerna stämmer blir den typen av extremer vanligare med en högre medeltemperatur.

SMHI säger i ett scenario att Skåne och Västgötaslätten årligen kan få 60 fler dagar med torka vid nästa sekelskifte – inte för att det regnar mindre utan för att växtsäsongen blir längre och det dunstar mer.

Detta behöver bönderna förbereda sig på.

I dag förlitar sig de flesta svenska bönder på regn för att grödorna ska få det vatten de behöver. De som har bevattningsanläggningar är i regel de som odlar grönsaker och rotfrukter. Efter förra årets torka skaffade fler bevattningssystem.

– När vi undersökte Skåne förra året var behovet av bevattning detsamma som i Italien, säger Pietro Campana, forskare vid Mälardalens högskola och själv italienare.

Han har tillsammans med en grupp forskare från bland annat Nasa, universitetet i Maryland och SMHI utarbetat en datorbaserad modell som kan underlätta livet för bönderna i ett mer torkdrabbat Sverige, samtidigt som naturens resurser utnyttjas effektivare.

Det handlar bland annat om att optimera mängden vatten som tillförs.

Svenska bönder är ovana vid svår torka. Många vet inte hur mycket eller på vilket sätt man ska vattna för att få en bra skörd utan att slösa (och därmed kanske spoliera för grannen eller för en annan gröda).

– De kan göra saker och ting värre när de vattnar, för de tänker att de ska tillföra så mycket vatten som möjligt, som om de vattnade en golfbana, säger Campana.

– Men grödorna behöver rätt mängd vatten. Vattnar man mer än så ökar inte skörden, så man slösar bara vatten. I värsta fall kan man övervattna så mycket att skörden minskar.

Möjligheterna att bevattna beror förstås på hur mycket grundvatten det finns i naturens magasin. Är nivåerna för låga måste man införa restriktioner. Men risken att hamna där är mindre om man inte slösar i onödan.

Och vet man i tid att det inte kommer att finnas tillräckligt med vatten för en viss gröda kan man styra om produktionen till en annan, torktåligare gröda.

Modellen är tänkt att via en webbsida nästan i realtid ge bönder riktlinjer för hur de ska hantera en pågående torka.

Algoritmerna tar hänsyn till såväl grödors vattenbehov som uppgifter om torkläget och rådande och prognostiserade väderförhållanden. Men även uppgifter om energiåtgång matas in. När man pumpar upp vatten krävs det energi.

Pietro Campana och hans kollegor valde att studera den sydsvenska odlingen av potatis, som är den gröda som bevattnas mest i landet i dag, och jämförde åren 2012 och 2013. Det senare var ett torrt odlingsår, om än inte lika torrt som 2018.

Slutsatsen blev att upp till 50 procent av skörden kan gå förlorad om man inte vattnar under ett torrår. I de torraste av de undersökta områdena behövdes vatten motsvarande 350 millimeter nederbörd för att klara normal skörd, visar studien.

Den amerikanska rymd-, väder- och klimatmyndigheten Nasa tar fram satellitdata åt bönder i USA, där man på många håll är mer van vid torka än i Skandinavien. I Kalifornien finns en modell som liknar den Campana och hans grupp tagit fram.

– Men det vi föreslår är mer funktionellt, med mer specifika data; inte bara för bevattning utan också för att beräkna skördevolym och energikonsumtion. Nasa vill också uppgradera sig.

Modellen kan användas i hela världen, men det finns ett aber för fattiga länder, förklarar Pietro Campana: den kräver kraftiga datorer. En vanlig pc räcker inte.