Smittat fläskkött i svenska butiker

DN har tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, granskat förekomsten av resistenta MRSA-bakterier i svenska kött­diskar. Tjugo förpackningar danskt fläskkött och tjugo förpackningar tyskt fläskkött inhandlades i femton olika butiker i Stockholmsområdet efter samråd med SVA:s bakteriologiska avdelning.

Resultatet: fyra av tjugo danska paket med fläskkött innehöll den resistenta MRSA-bakterien och ett av tjugo tyska paket innehöll samma bakterie.

– Det är osannolikt att man skulle smittas via köttet, men det är obehagligt att det finns resistenta bakterier i mat som man köper. Att DN bara köper tjugo paket fläskkött i affären och direkt hittar MRSA visar att det är väldigt vanligt före­kommande bland djuren, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer: Trött på kött – här är tio proteinrika alternativ

Björn Bengtsson är veterinär med antibiotikaansvar på SVA:

– Det är anmärkningsvärt, man ska inte ha sådana här bakterier på kött. Men det är ett större problem att de finns på grisarna, säger han.

I både Danmark och Tyskland är MRSA vanligt hos grisar. I Danmark har ökningen varit explosions­artad. År 2009 fanns bakterien hos 13 procent av grisarna, några år ­senare, 2012, fanns den hos fler än tre av fyra grisar – 77 procent.

Nyligen visade det sig att MRSA-bakterien fanns i var femte förpackning med griskött som säljs i danska affärer, vilket väckte stor debatt och har lett till krav på fler tester av ­köttet. Nu visar DN:s stickprov samma tendens när det gäller danskt fläskkött i svenska butiker.

I DN:s test hittades bakterien dock bara i en av tjugo tyska fläskförpackningar.

– Det kan vara en slump att det blev färre än i de danska förpackningarna. Hade det varit fler prover hade resultatet kanske blivit ett ­annat, säger Björn Bengtsson.

DN:s stickprov är inte tillräckligt stort för att ge statistiskt säkra ­resultat, men laboratorietesterna visar tydligt att MRSA-bakterien förekommer i förpackningar med importerat fläsk. Bakterierna förekom i såväl olika styckningsdelar – kotlett, karré och filé – som i olika butiker och från olika slakterier. Att peka ut enskilda märken är inte meningsfullt enligt SVA, eftersom så stora delar av grisbestånden bär på MRSA.

MRSA är en resistent stafylokockbakterie som finns på huden och på slemhinnor. Risken att smittas via maten anses vara liten.

– Utifrån det vi vet i dag är kött inte en viktig smittväg. Men bilden av problemet med antibiotikaresistens förändras snabbt, säger Åsa ­Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Förra året importerade Sverige cirka 142.000 ton grisprodukter. Tre fjärdedelar kommer från Danmark och Tyskland. Inget av köttet testas. Kött från EU förutsätts vara kontrollerat i det egna landet och det som kommer från tredje land måste produceras i en anläggning som står ­under EU:s kontroll.

MRSA gör inte grisar sjuka och behöver inte vara farlig för friska personer, men hos människor med nedsatt kondition kan bakterien leda till blodförgiftning som i värsta fall kan vara dödlig.

Att MRSA-bakterien är vanlig bland grisar hör samman med hög antibiotikaanvändning i djuruppfödning. Användningen kan leda till fler resistenta bakterier i samhället.

– De hamnar i köttet och i miljön. Det är som ett slags miljöförstöring. Om resistenta bakterier finns överallt omkring oss ökar risken för att vi ska påverkas av dem, säger Björn Bengtsson.

Resistenta bakterier är ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa, slog WHO fast i en rapport som kom i våras. Bara i EU anses de ha dödat 25 000 personer hittills. Enligt WHO är vi snart där vi var innan antibiotikan uppfanns och då kan lunginflammation och andra ­infektioner återigen bli dödliga.

I Sverige har MRSA hittills bara hittats i ett prov från grisar för några år sedan. Att bakterien inte fått fäste här beror bland annat på strikta regler för införsel av levande grisar och för djurhållningen. Det beror också på att Sverige har EU:s lägs­ta användning av antibiotika till djur. Här medicineras sjuka djur individuellt. I många andra länder ges antibiotika till både friska och sjuka djur, eftersom det är billigare än att förebygga sjukdomar. DN lät testa ett mindre antal, fem, ­förpackningar, svenskt griskött. Ingen av dem innehöll bakterien.

I Danmark betraktas personer som arbetar med grisuppfödning som en riskgrupp inom vården. De får enkelrum och det görs flera ­tester på dem.

– Om vi fick in MRSA i Sverige skulle bönder, veterinärer, transportörer och deras familjer troligen komma att räknas som riskgrupp. Det skulle innebära kraftiga extrakostnader för vården, säger Björn Bengtsson.

Tillsammans med kolleger presenterade han nyligen en beräkning på vad det skulle kosta sjukvården om MRSA-bakterien spreds bland svenska grisar.

– Mellan åtta och elva miljoner kronor per år räknar vi med. Det är lågt räknat, en norsk studie har kommit fram till ungefär fem gånger så mycket, berättar Björn Bengtsson.

Just nu pågår en ny screening av svenska grisar för att se om de fortfarande är fria från MRSA. Undersökningen blir klar i januari.

– Jag tror att det bara är en tids­fråga innan vi har det här, säger Björn Bengtsson.

Trots att smittan enligt honom står och knackar på dörren finns ingen plan för hur den ska hanteras.

– Jag skulle vilja veta om politikerna tycker att vi ska verka för att bekämpa MRSA hos grisar. Helst skulle vi bestämma det innan smittan kommer hit, säger Björn Bengtsson.