Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Snabba kast på börsen för bitcoin

01:18. Hur fungerar egentligen kryptovalutor och varför rusar och rasar de i pris? DN förklarar.

Spekulanterna har tagit greppet om digitala valutan bitcoin. Värdena rusar och rasar om vartannat. Som betalningsmedel för bitcoin fortfarande en tynande tillvaro. 

Kurserna i värdepapper kopplade till kryptovalutan bitcoin åker som en jojo upp och ner på handelsplatserna. Hösten 2017 började den senaste kursrusningen. 

Niklas Arvidsson, som forskar på innovationer i betalningssystemet vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, tror det hör ihop med att bitcoin då började handlas på mer traditionella börser.

– Tidigare handelsplatser har nog inte upplevts som lika seriösa av investerare, säger Niklas Arvidsson.

Handel pågår sedan slutet av förra året på optionsbörserna CBOE och CME i Chicago. Enligt nyhetsbyrån Reuters planerar dessutom Nasdaq-börsen att starta handel i bitcoin under 2018.

Trots handeln på vanliga börser tror Niklas Arvidsson att det dröjer innan pensionsfonder och andra mer långsiktiga investerare ger sig in i bitcoin.

– Det är en väldigt spekulativ investering. Tittar man på hur kursen för bitcoin utvecklats talar vissa nästan om den som ett pyramidspel. Bitcoin har haft en positiv utveckling, men volatiliteten är väldigt hög, säger han.

Volatilitet betyder att det är snabba kast i värdet på bitcoin.

Är bitcoin ett pyramidspel?

– Pyramidspel är kanske ett väl hårt ord att använda, men bitcoin är väldigt riskfylld, säger Niklas Arvidsson

Läs även: Het jakt efter nya bitcoin

En rundringning som DN gjort till elva stora pensionsförvaltare visar att ingen av dem har placerat pensionspengar i värdepapper kopplade till bitcoin eller andra så kallade kryptovalutor.

Claire Ingram Bogusz, på Handelshögskolan i Stockholm, forskar på bitcoin- och så kallade blockkedjeentreprenörer (se faktaruta nedan). Hon tror det dröjer innan pensionsfonder och andra långsiktiga investerare placerar i bitcoin.

– Bitcoin är fortfarande för riskfylld och spekulativt för att säkert säga om den har en framtid, säger hon.

Men hon tror själv att bitcoin fyller en funktion, just för att kryptovalutan ligger utanför det vanliga finanssystemet men ändå bygger på en etablerad infrastruktur bakom.

– Eftersom det finns så många som har investerat i till exempel datakraft för att göra bitcoin finns ett egenintresse hos dem att bitcoin fortlever och ha ett värde i framtiden. För mig betyder det att bitcoin inte är en bubbla, säger hon.

Om det blir ett kraftigt ras, vilka drabbas då?

– Det finns folk som sålt av andra investeringar och under hajpen har placerat i bitcoin. De kommer förstås att känna av det. Liksom de som har investerat i utrustning för att tillverka bitcoin. Men det blir en rätt begränsad påverkan, bedömer Claire Ingram Bogusz.

Rent geografiskt finns flest bitcointillverkare i Kina, enligt henne. Där kan också många av köparna finnas eftersom bitcoin gör det möjligt att handla utanför Kina utan att myndigheterna kontrollerar det.

– Även om man kan nu kan köpa Bitcoin på till exempel Chicagobörsen, har pensionsfonder och traditionella investeringsfonder inte gått in i bitcoin. Jag tror därför inte att vi får se någon större spridning vid en kraftg nedgång, säger Claire Ingram Bogusz.

Som betalningsmedel fyller bitcoin en funktion på till exempel det som heter dark net, alltså krypterade sajter som till stor del används av kriminella, eller i länder där invånarna tappat tilltron till egna staten, som i Zimbabwe under de politiska oroligheterna i november förra året.

Men transaktionerna är fortfarande få. 

Enligt Niklas Arvidsson på KTH ligger antalet på uppskattningsvis runt 300.000 per dag för bitcoin. Jämfört med kontokort är det ingenting. Enbart i Sverige görs nästan åtta miljoner korttransaktioner per dag. 

– Bitcoin är långt från att vara en etablerad betaltjänst i dag, konstaterar Niklas Arvidsson.

Vad är en blockkedja?

Blockkedjan är en lista, indelad i block, över transaktioner som är gjorda med en digital valuta som exempelvis bitcoin.

Varje block har en så kallad ”hash”, en typ av fingeravtryck som är unikt för varje block. En förändring av ett blocks hash gör det omöjligt att skapa nya block. 

Ett nytt bitcoin-block skapas var tionde minut. Principen är att personer som handlar med bitcoin kontrollerar trans-aktionerna, och får i utbyte av detta bitcoin. När nya personer ansluter sig får de tillgång till blockkedjan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.