När spanska män 2007 fick möjlighet att ta två veckor betald föräldraledighet blev det genast populärt. Ledigheten utvidgades senare till fem veckor, och ytterligare förlängning är på gång.

Två ekonomiska forskare har gjort en jämförande studie som visar att de pappor som tagit ut föräldraledigheten vill ha något färre barn än de pappor som missat brytpunkten för att bli berättigade till betald ledighet.

Ekonomiprofessor: Ett misstag att skylla ojämställdhet på män 

Efter två år var de pappor som haft rätt att vara hemma med sina barn 7–15 procent mindre benägna att skaffa fler barn än kontrollgruppen. Skillnaden minskade något över tid men även efter sex år fanns den kvar, visar studien, som publicerats i forskningstidskriften Journal of public economics.

Forskarna Lídia Farré och Libertad González tolkar detta resultat så här: De fäder som upplevt hur det är att ta hand om små barn eller vet att de ha möjlighet att göra det har blivit mer medvetna om vilken praktisk, känslomässig och ekonomisk insats som krävs.

Som Farré och González framställer saken ändrade dessa fäder sina preferenser ”från kvantitet till kvalitet”.

På motsvarande sätt tenderade kvinnorna i familjer där pappan tagit ut betald ledighet att önska större familjer. Det kan enligt forskarna tolkas som att det blir mer attraktivt för kvinnor att ha fler barn när de vet att de inte riskerar att stå ensamma med ansvaret.

I början av 2000-talet ville spanska män mellan 21 och 40 år i genomsnitt ha 2,17 barn, medan kvinnorna i samma åldersgrupp ville ha 2,09 barn. År 2010 fanns det fortfarande en skillnad, men nu var det kvinnorna som stod för den högre siffran: 2,11 barn i genomsnitt, mot 2,05 för männen.

Läs mer: Danska pappor sämst i Norden på att ta föräldraledigt

Studien ger också andra resultat, som man kan tänka sig att de politiker som klubbade reformen hade hoppats på, skriver ekonomitidskriften Quartz:

De tillfälliga hemmapapporna förblev mer engagerade i omhändertagandet av sina barn även efter det att de återvänt till jobbet.

Deras kvinnliga partner var också mer benägna att bli kvar i arbetskraften efter det att de fått barn än mammor vars män inte var berättigade till den betalda föräldraledigheten.

Brytpunkten för spanska pappors rätt till betald föräldraledighet var den 24 mars 2007. De som fick barn efter det datumet fick betald ledighet, medan de som fått barn dessförinnan inte fick det. Farré och González har jämfört familjer som fått barn inom några veckor före respektive efter det datumet.

För att studera effekter över tid har de granskat den spanska nationella statistikmyndighetens data om födelseattester mellan åren 2005 och 2013. Uppgifter om pappors uttag av ledighet har hämtats från den spanska socialförsäkringsmyndigheten.