Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Spärrar viktigt när barn får mobiltelefon

Barnens favoritpryl går att använda på många olika sätt. Det ger mycket att tänka på för föräldrarna när det är dags att skaffa första mobilen. Din Ekonomi reder ut några av frågorna.

Det första valet är vilken sorts mobiltelefon man ska bestämma sig för. Det är länge sedan det bara handlade om att ringa. I dag är mobilen också en dator, spelmaskin, musikleverantör och mycket mer.

– I dag är det klart vanligast med smarta telefoner, säger Camilla Brogren, kommunikationsansvarig på organisationen Telekområdgivarna.

I de fall barn kan ta över förälderns tidigare mobil är det givetvis en bra ekonomisk lösning. Annars får man ta hänsyn till vilket pris man tycker är acceptabelt, vad mobilen ska användas till och om man har några egna favoriter när det gäller märken och modeller.

Sedan kommer frågan om man ska välja ett traditionellt abonnemang, där man betalar per månad, eller kontantkort där en viss summa varje månad finns att tillgå.

– Kontantkort är alltid en lösning som man kan använda till barn. När pengarna tar slut går det inte att ringa från mobilen. Men det går alltid att ringa till. Det är som allt annat en bedömningsfråga vad man tycker är bäst, säger Camilla Brogren, kommunikationsansvarig på organisationen Telekområd­givarna.

Vi får frågor från föräldrar som fått mycket höga räkningar och undrar hur man kan komma ur det. Så det är mycket viktigt att tänka på vilka spärrar man kan lägga in

Fördelarna med kontantkort är att det är flexibelt och att man inte sitter fast i ett abonnemang. Abonne­mang kan bli billigare än kontantkort och i dag finns det abonnemang med fast pris som ger samma kontroll. Ett tredje alternativ är att koppla barnets mobil till förälderns abonnemang och få kostnaden på samma faktura.

När man väl har bestämt sig för telefon och abonnemangstyp kommer en åtgärd som föräldrarna bör vara noggranna med att reda ut. Det har att göra med att mobilen i dag också är en betalmaskin där det går att göra köp för mycket stora summor. För den som gör många små köp kan summorna också snabbt sticka i väg.

– Vi får frågor från föräldrar som fått mycket höga räkningar och undrar hur man kan komma ur det. Så det är mycket viktigt att tänka på vilka spärrar man kan lägga in, säger Camilla Brogren, kommunika­tionsansvarig på organisationen Telekområdgivarna.

Du har rätt att spärra nummer i barnens mobiler genom operatören. Det kan vara betalsamtal eller att ringa till utlandet. Även sms och mms som kostar extra att skicka går att spärra. Sedan är det också bra att barnet inte själv kan lägga till mer surf om den första mängden tar slut.

– Tänk på att inte lämna ut ditt kontokortsnummer eller koder som behövs för att köpa surf eller handla direkt i apparna, råder ­Camilla Brogren.

Möjligheterna att köpa i varuautomater med mobil är också ofta kopplat till kontokort, vilket är ytterligare skäl att hålla koder och kortnummer hemliga.

Surfen är en viktig del i mobiltelefonen i dag. Surfpotten kan snabbt ätas upp om barnet tittar på rörlig bild över mobilnätet. Vilken surfmängd är rimligt för barn och ungdomar kan man undra?

– Det är en jättesvår fråga. Det beror på barnets ålder och vad det ska göra med mobilen. Ska man streama film går det åt mycket, men då är det bättre att ladda ned filmerna när man är hemma och har tillgång till ett nätverk, säger Camilla Brogren.

Minst 1 GB (gigabyte) måste man räkna med. Det är också bra att lära barnet att koppla upp sig mot olika nätverk med sina mobiler och slippa tära på surfpotten.

Förutom hemma finns det nätverk på skolan och på olika offentliga platser som ungdomar ofta brukar besöka.

En ytterligare fråga föräldern ställs inför är om man ska teckna en produktförsäkring som gör att man kan få ersättning om mobilen blir skadad, exempelvis om barnet tappar den.

– Vi ger inga rekommendationer om hur man ska göra, men vi anser att man ska vara lite försiktig med sådana försäkringar, säger Gustav Jonsson, jurist på Konsumenternas Bank- och försäkringsbyrå.

Ett skäl är att det kostar en del.

– Har man fem mobiler i familjen får man överväga om det är värt att skydda alla, säger Gustav Jonsson.

Det är bra att kontrollera vilket skydd man har i sin hemförsäkring. I allriskförsäkringen, det som brukar kallas drulleförsäkring, kan det finnas liknande skydd även om självrisken och avskrivningsreglerna är höga. Produktförsäkringarna har ofta lägre eller ingen självrisk alls.

En fråga är från vilken ålder barnen ska få ha mobiltelefon. Några regler finns givetvis inte, men om man tittar i undersökningar som Statens medieråd gjort kan man få lite vägledning. Där kan man se att det är många barn som får sin första mobil i nioårsåldern.

 

Mobilen kostar hundralappar –  men priset inte enda frågan

Räkna med en kostnad på flera hundra kronor i månaden när ditt barn börjar använda mobil. Men priset är inte det enda kunderna frågar efter.

DN:s genomgång av priserna hos några av de större aktörerna visar på en kostnad runt hundralappen och uppåt per månad.

Om barnet redan har tillgång till en mobil kan det gå att hitta abonnemang för kring 100 kronor i månaden. Ofta ligger surfmängden på 0,5– 1 GB (gigabyte) för de alternativen.

Vid nyköp är det vanligt att avbetalningen av mobilen kopplas ihop med abonnemanget till en total månadssumma. Då får man räkna med minst en hundralapp till för de billigaste alternativen.

Väljer man en mobiltelefon med högre prestanda får man lägga på ytterligare hundralappar. För en familj med flera barn kan det alltså bli en ansenlig månadskostnad. Surftid, form av abonnemang och val av telefon påverkar priset.

Kampen om mobilanvändarna är hård och det finns många alternativ att välja på. Tillfälliga kampanjer för telefoner och olika abonnemang är vanliga på marknaden och kan pressa priset.

Kontantkort verkar vara en vanlig lösning i början.

– Många väljer kontantkort för barnets första mobil för att sedan byta upp till ett abonnemang i förälders namn. Därefter kan abonnemanget överlåtas till barnet när det blir myndigt, säger Oliver Carrà, presschef på Tele2 Sverige.

Telia ser ett liknande beteende.

– Vi har olika tjänster som vi rekommenderar eftersom alla familjer är olika, säger Iréne Krohn, presschef på Telia.

– Dels brukar vi föreslå kontantkort eftersom det gör att man kan ha full kontroll på kostnaderna. Dels finns det abonnemang där man kan dela på surfen, de obegränsade samtalen och meddelandena inom familjen, fortsätter hon.

Den vanligaste frågan är hur man håller koll på kostnaderna.

– Andra önskemål är flexibilitet och att det finns möjlighet att förändra så att man kan anpassa efter ändrat beteende eller önskemål, till exempel när barnet blir större, säger Iréne Krohn.

Enligt Johan Littorin, chef för Telenors dotterbolag Vimla, finns det några typfrågor från kunderna som ska skaffa mobil till barn. Förutom möjligheter att skydda sig mot oväntade kostnader handlar det om vad barn gör på internet och hur man kan kontrollera det. Var informationen om barnen hamnar när de använder mobilen är också en vanlig fråga.

Maria Crofts: För barnen är mobilen lika mycket redskap som leksak

Det fanns en tid när mobilen var en statuspryl som inte sällan gavs som löneförmån till framgångsrika män i finansbranschen. Ni minns kanske ”yuppienallen” som föddes under högkonjunkturen på 1980-talet.

Uttrycket försvann i takt med att mobiltelefonerna blev vanligare men det finns fortfarande de som lever kvar i föreställningen att mobilen är en lyxpryl. Då kan det vara bra att veta att det går att köpa en begagnad mobil för en dryg hundring och att en begagnad smart telefon av ett billigt märke kostar under 500-lappen.

Vet man det är det inte särskilt anmärkningsvärt att EU-migranter och flyktingar har mobiler för att kunna kommunicera med sina anhöriga och hitta rätt i nya länder. Eller att barn i de första skolåren sitter och knappar på en telefon.

För fem–tio år sedan handlade diskussionen om barn och mobiler främst om de skulle få ha en telefon överhuvudtaget. På den fronten har det hänt mycket samtidigt som telefonerna utvecklats.

Med en smart telefon kan man göra nästan lika mycket som med en dator förutom att man kan ringa. Hitta rätt med hjälp av karta och gps, sköta bankärenden, se och spela in film, skicka meddelanden, fotografera, översätta talat ljud till andra språk, räkna, läsa mejl, lyssna på musik och mycket, mycket mer.

Små barn börjar ofta sitt mobilliv med att titta på film och spela spel. När de blir lite större och får en egen telefon börjar de ringa, skicka sms och använda de andra möjligheterna.

Jag kan inte se annat än fördelar med att föräldrarna kan nå sina barn på telefon och att barnen kan ringa om de vill något. Sms är ett bra sätt att få kontakt med ton­åringar som sällan svarar i telefon.

Men det gäller att föräldrarna hänger med i utvecklingen. Barn lär sig fort och nyheter och tricks sprids blixtsnabbt.

En fälla är mobilspelen där apparna är gratis att ladda ner men där det går att göra köp inne i appen för svindlande belopp. Ett annat problem är andra varor och tjänster som går att köpa med hjälp av mobilen.

Konsumentorganisationerna i Sverige och övriga Europa försöker få företagen att göra det svårare för barn att köpa inne i appar. Men min erfarenhet är att det ständigt kommer nya frestelser som många, inte minst barn, har svårt att stå emot.

Därför gäller det att följa med i utvecklingen. Fråga barnen vad de gör med sina mobiler, prata med kompisarna och deras föräldrar, läs artiklar och information.

Och glöm för all del inte att spärra de tjänster som ni inte vill att barnen ska använda.

Fakta. Här finns råd

Telekomradgivarna.se Ska ge opartisk och kostnadsfri rådgivning om abonnemang för bland annat telefoni.

Compricer.se och Pricerunner.se Möjlighet att göra egna prisjämförelser.

Ungkonsument.se Konsument­information för unga med råd kring mobiler som en avdelning.

Konsumenternas.se Information om produktförsäkringar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.