Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Stadig uppgång för hållbara fonder i PPM

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Fonder som är märkta som hållbara i premiepensionen har gett bättre avkastning än andra. Intresset ökar också bland spararna, visar en ny studie.

– Det är en tydlig trend, säger Mats Öberg, chef för fondenheten på Pensionsmyndigheten.

Frågan om hur fonder hanterar sina placeringar har på senare år blivit en allt viktigare fråga. Både för sparare och fondbolag. Trenden syns tydligt i premiepensionssystemet, del av den allmänna pensionen där svenskarna kan välja fonder själva.

Nästan en fjärdedel, 23 procent, av fonderna i premiepensionssystemet var miljö- och etikmärkta 2015, enligt en genomgång av Pensionsmyndigheten, som administrerar premiepensionen.

Siffran visar på en kraftig uppgång jämfört med vad det var 2014. En beräkning av antalet fonder i dagsläget, som är 849, visar att ökningen fortsätter och att andelen stigit till 24 procent.

En förklaring till ökningen, enligt Pensionsmyndigheten är att några av de större fondbolagen övergick till hållbar förvaltning. Mats Öberg pekar också på att intresset från spararna ökar.

– Den håller i sig Jag tror att den här frågan har uppmärksammats mycket av medier och de som håller på med hållbar förvaltning. Nu har det även slagit igenom bland vanliga konsumenter, säger han.

Mats Öberg jämför med hur hållbarhet fått allt större utrymme på andra områden som till exempel vid köp av livsmedel och bilar.

Det större intresset bland spararna syns också på mängden pengar i M/E-märkta fonder. Andelen kapital som ligger i miljömärkta fonder har ökat från 17 procent 2014 till 36 procent 2015.

Räknar man in det statliga icke-valsalternativet AP7 Såfa, där de flesta sparare har sitt kapital, blir siffran ännu högre, 58 procent.

För spararna verkar valet ha varit en bra affär eftersom avkastningen för de hållbara fonderna varit bättre än de övriga, enligt Pensionsmyndigheten. På tre år har de hållbara aktiefonderna stigit med 47 procent i genomsnitt mot 42,7 procent för övriga.

På fem år är den årliga genomsnittliga utvecklingen 6,1 procent mot 4,7 procent för de övriga.

Mats Öberg menar att allt mer tyder på att hållbar förvaltning kan ge bättre utfall.

– Det kan vara kopplat till att de hållbara kriterierna kan leda till att man hittar bättre bolag, säger han.

Även för blandfonder, som mixar aktier och räntor, och generationsfonder som tar hänsyn till spararnas ålder, var avkastningen bättre för de hållbara jämfört med de övriga, enligt undersökningen.

Men för räntefonder var bilden en annan. Där hade de hållbara räntefonderna stigit med 4,3 procent på tre år mot 9,3 procent för de som inte hade märkning. Även på fem år hade de omärkta fonderna gett bättre utfall.

En förklaring här är att många av de omärkta räntefonderna är utländska så kallade high yield, som investerar i obligationer utgivna av företag med lägre kreditvärdighet. De kan ge högre avkastning än de svenska märkta räntefonderna.

Avgifterna var också lägre för de märkta fonderna. Efter den rabatt som dras av i premiepensionssystemet låg den genomsnittliga avgiften på 0,36 procent mot 0,54 procent för de omärkta.

Enligt Mats Öberg är en viktig förklaring till skillnaden att många av de märkta fonderna hör till fondbolag som förvaltar stort kapital och därmed måste lämna stora rabatter.

Foto:

Fakta. Märkning

För att få en M/E-märkning på sina fonder i premiepensionen måste det finnas information på sajten Hållbarhetsprofilen. Där ska det finnas information hur de agerar i de här frågorna; om de väljer bort bolag, väljer in bolag som agerar hållbart och om man försöker påverka bolag. På www.hallbarhetsprofilen.se kan man själv kontrollera informationen.

Märkta fonder ska också ha en tydligt beskriven process för hur fonden placerar vad gäller etik och miljö.

Fonden ska också följa upp hur de agerar i de här frågorna i exempelvis årsredovisningen.

Fondbolaget måste också följa sin inriktning när man gör fondens placeringar. Källa: Pensionsmyndigheten

Så kan du se hur schyst din fond är

Etik, hållbarhet, vapen, miljö, mänskliga rättigheter, korruption och arbetsvillkor. Det är många faktorer att ta hänsyn till när det gäller att bedöma om en fond agerar schyst.

Helst vill man tro att en fond som kallar sig etiskt eller hållbar också är det i spararens ögon. Men så enkelt är det tyvärr inte. Gränsdragningarna är långt från glasklara. I slutändan är det en högst personlig bedömning vad som är okej eller inte. Ett aktuellt exempel är initiativet Fair Finance Guide som gjort en genomgång av fondbolags innehav i bolag som investerar direkt eller indirekt i företag som kopplas till särskilt kontroversiell vapenexport.

I 15 fondbolag fanns det sådana innehav och en del av fonderna har den miljö- och etikmärkning som nämns i artikeln intill. En del kunder tycker säkert att det kan rimma illa med en etisk stämpel.

För den som vill göra egna bedömningar finns det alla möjligheter till det.

Det första är att läsa vad fondbolaget säger om hur de agerar. Informationen om fonder hittar man på bankens eller fondbolagets hemsida. Hållbarhetsprofilen som nämns i artikeln intill är ett annat exempel där det finns möjligheter att hämta fakta.

Vilka branscher utesluter de? Vilka bolag väljer de bort? Hur ser de på bolag verksamma inom känsliga områden som exempelvis vapenindustrin? Här finns det flera gränsdragningar att fundera över. Kan lastbilar som används i krig eller av hårda diktaturstater räknas som vapenexport är en. Många bolag levererar utrustning till företag som tillverkar vapnen. Är det okej?

Oljebolag är en annan känslig bransch. Här är en strategi från fonderna att välja de som arbetar bäst när det gäller miljöaspekten. Men en del sparare kan säkert tycka att oljebolag inte hör hemma i en fond som ska ta miljöhänsyn. Det går också att titta på vilka enskilda bolag fonden investerar i. De uppgifterna finns i fondernas hel- och halvårsredogörelser.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.