Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 15:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/starkare-statligt-grepp-om-jarnvagsunderhallet/

Ekonomi

Starkare statligt grepp om järnvägsunderhållet

Foto: Elin Åberg

Staten stärker greppet om underhållet av järnvägen. För att få bukt med förseningarna i tågtrafiken tar regeringen i dag ytterligare ett steg för att återföra en del av arbetet med järnvägsunderhållet från entreprenörerna.

– Trafikverket ska styra mer av underhållet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till DN.

Om några veckor skulle utredaren Erland Olauson ha lagt fram sina förslag om hur underhållet av järnvägen ska skötas i framtiden. Men i dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att i stället utöka och förlänga hans uppdrag.

– Inriktningen är att Trafikverket ska ha en ökad statlig styrning av underhållet. Nu vidgar vi uppdraget och ger utredaren möjlighet att ta ett bredare grepp och se hur hanteringen och styrningen av underhållet kan bli bättre, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Regeringens ambition är att Trafikverket i fortsättningen ska ha egen kompetens och resurser att själv genomföra delar av basunderhållet för att hålla järnvägen i trim. Exakt hur ansvaret för till exempel kontaktledningar och järnvägsräls ska fördelas blir något utredaren ska titta på. 

– Vi behöver veta att det är aktörer som har förutsättningar att genomföra underhållet över hela landet. Det handlar både om det långsiktiga underhållet och mer akuta insatser. 

DN berättade nyligen, att Trafikverket efter kritik om återkommande förseningar, skriver om kontrakten med sina entreprenörer för att de snabbare ska vara på plats när det blir stopp i tågtrafiken. Samtidigt får Trafikverket nu förbereda sig för att själv ta över en del av underhållsarbetet.

Erland Olauson är tidigare avtalssekreterare på LO och kommunalråd (S) i Valdemarsvik. Han utsågs för ett år sedan att utreda förutsättningarna för att delar av det underhåll som järnvägsentreprenadbolaget Infranord i dag gör på uppdrag av Trafikverket skulle återföras till myndigheten.

– Under utredningens gång har det blivit tydligt att det inte blir fullt rationellt om det bara är de kontrakt Infranord har som ska avgöra vad som ska föras över i Trafikverkets regi, säger Tomas Eneroth.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Foto: Elin Åberg

I den nationella plan för transportsystemet som omfattar 2018-2029 satsar regeringen 125 miljarder kronor på drift och underhåll av statliga järnvägar. Trafikverket konstaterar att anslaget – en höjning med 47 procent – kommer att användas till att förbättra funktionaliteten på de mest kritiska stråken, vidmakthålla dagens nivå på en stor del av järnvägsnätet, samt tillåta försämringar på de minst kritiska delarna av järnvägsnätet.

Tomas Eneroth beskriver satsningen som en kraftig expansion och att marknaden för underhåll utvidgas. Även i fortsättningen kommer det att finnas utrymme för privata entreprenörer, framhåller han. 

– Det har funnits brister i underhållet och det har vi inte råd med. Med den kraftiga ökning vi ser av järnvägsunderhållet under den kommande tioårsperioden måste vi veta att det är rätt insatser som görs och Trafikverket måste återskapa en egen kompetens, både på upphandlingssidan och i egen regi. 

Vad talar för att Trafikverket kan sköta det här på ett bättre sätt än entreprenörerna gör i dag?

– Jag tror att entreprenörerna gör ett utmärkt jobb, men jag tror också att Trafikverket tappade en del kompetens när man avhände sig stora delar av sina resurser i samband med att marknaden ändrades för ett antal år sedan. Det finns säkert delar där Trafikverket behöver stärka sin kompetens, men även kunna ta ansvar i egen regi, inte minst i de delar som kanske inte marknadsaktörerna ser som de mest prioriterade.

Vilka kan det vara?

– Jag vill att utredaren kommer tillbaka med förslag om det.

Vad kan regeringen göra för att underlätta nyrekrytering av expertis?

– Det är upp till aktörerna att se till att det finns attraktiva jobb. För oss handlar det om att se hur vi kan vidga utbildningsmöjligheterna och bredda rekryteringsbasen. Det är också fortfarande en sned könsfördelning bland de som arbetar inom transportsektorn.

Har regeringen några skarpa förslag om anslag till fler utbildningsplatser?

– Trafikverket arbetar med ett antal insatser tillsammans med branschen. Framöver kan regeringen komma att titta på förslag som ska kunna ge än mer utbildningsmöjligheter. 

Ett motiv för att konkurrensutsätta underhållet var att stimulera innovation. Vad händer med innovationskraften om delar av underhållet återförs till Trafikverket?

– Jag ser tvärtom att innovationskraften kommer att öka, till exempel när det handlar om att digitalisera och automatisera kontrollen av järnvägssystemet. Underhållet kommer även fortsatt att vara en konkurrensutsatt marknad, säger Tomas Eneroth.

Utredaren ska lämna sina förslag till regeringen senast sista december i år.