En lag som tvingar fram fler kvinnor i näringslivets styrelser rycker allt närmare. Det menar finansminister Anders Borg som tycker att det är ett ”stort problem” att det går så långsamt att öka den kvinnliga representationen.
Anders Borg också för att det i höst kan komma ytterligare ett jobbskatteavdrag.
– Det är mycket som talar för att man ska stärka arbetsmarknadens funktionssätt och jobbskatteavdrag är en typ av åtgärd som kan spela en roll, säger han.
För sju år sedan införde Norge en lag om könskvotering till företagens styrelser – allt för att öka andelen kvinnor. Hittills har motståndet i Sverige varit hårt från näringslivets företrädare, men deras argument ger inte Anders Borg mycket för.
– Förbättringstakten är inte i närheten av vad som har ställts i utsikt när man har hört näringslivets personer uttala sig om att det inte behövs reglering eller lagstiftning, utan att det här löses av sig själv.
– Det är uppenbart att det här löses i en väldigt, väldigt långsam takt. Jag tycker att argumenten mot lagstiftning gradvis eroderar och att skälen för att överväga lagstiftning har stärkts, tillägger Borg.
Finansministerns hot – det finns inget färdigt förslag i regeringen – ska ses mot bakgrund av att andelen kvinnor sjunker och, enligt Andra AP-fonden, nu är nere på 2010 års nivå.
Till skillnad från Frankrikes premiärminister François Hollande tror inte Anders Borg att eurokrisen är över. Han påminner om att prognosen för euroområdet pekar på att ekonomin krymper och att arbetslösheten sannolikt ökar under året.
Däremot tror han att det inte behövs fler nedskärningar, inte ens i de värsta krisländerna.
– Det behövs inte mer nedskärningar i Spanien, Grekland eller Portugal – det kan få ta lite längre tid för dem att återställa de offentliga finanserna, säger Borg.
Finansministern tycker också att världsekonomins återhämtning från finanskrisen går trögt. Han pekar särskilt ut Sydeuropa där ”svagheter i banksystemet och andra faktorer” sinkar konjunkturuppgången.
I Sverige är läget annorlunda.
– Sverige står relativt starkare än många andra länder och vi har möjligheter att tillföra energi till ekonomin vartefter.
Ett sådant energitillskott skulle kunna vara ytterligare ett jobbskatteavdrag. I höst lägger regeringen sin sista budget före valet och frågan är om Anders Borg då kommer att föreslå det.
Borg vill dock fortfarande avvakta.
– Vi brukar alltid en bit in i augusti få den slutliga taxeringen för året innan och då åker ofta intäkterna både 5, 10 och 15 miljarder upp eller ned. Innan vi sett det vill vi avvakta med att sätta ned fötterna, säger finansministern.
Under flera år har de svenska hushållens skulder ökat. Finansministern håller med om att hushållen är högt skuldsatta, samtidigt som han påpekar att deras förmögenhet också är hög i och med att bostadspriserna har stigit. Men skulderna är en ”riskfaktor” i svensk ekonomi.
– Vi kan inte ha en situation där vi ser att skuldsättningen drar i väg utan vi måste hitta olika vägar där den långsiktigt kan komma ned, säger Borg.
Även EU-kommissionen, OECD och IMF har pekat på den höga skuldsättningen som ett problem och föreslagit åtgärder som ett slopande av ränteavdragen, lagstiftat amorteringskrav, höjd fastighetsskatt och avskaffad hyresreglering.
Dessa förslag faller inte Anders Borg på läppen. Han vill se andra åtgärder, som att tvinga fram högre riskvikter för bolån – en åtgärd som tvingar bankerna att hålla mer kapital för varje krona de lånar ut till bostäder. Finansinspektionen har redan gjort detta, men Borg är inte främmande för att gå vidare.
Men det blir ingen begränsning av ränteavdragen?
– Jag kan inte se att det är något som är aktuellt i dag.
En skatt, som när den infördes påstods endast vara tillfällig, är värnskatten. Trots att han är emot den, har Anders Borg inga planer på att slopa den – än. Däremot passar han på att varna för Socialdemokraternas förslag att trappa ned jobbskatteavdraget vid högre inkomster. Det skulle, enligt finansministern, leda till att den högsta marginalskattesatsen i Sverige skulle hamna på 63 procent.
– Det vore förödande om vi går upp till 63 procents högsta marginalskatt. Det har vi sett i Frankrike. Investeringsklimatet har sjunkit rätt många grader enbart av att de har haft den diskussionen, hävdar Borg.