Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 22:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/statsheraldikern-om-varumarkesintrang-overtramp-gors-med-jamna-mellanrum/

Ekonomi

Statsheraldikern om varumärkesintrång: Övertramp görs med jämna mellanrum

Henrik Klackenberg är statsheraldiker vid Riksarkivet. På bilden vapensköld för HMS Pelikanen, marinens torpedbärgare. Vapenskölden är ritad av Henrik Dahlström. Foto: Jessica Gow/TT

Statsvapen, flaggor och kommunala vapen är offentliga beteckningar som företag inte får använda som varumärke utan tillstånd. Tre kronor, Sveriges nationalsymbol, är ett exempel på ett märke som är skyddat i lag men som många företag vill använda. 

– Det ska finnas kulturhistoriska skäl till att få använda symbolen, säger statsheraldikern Henrik Klackenberg. 

DN berättade i förra veckan om adelsätten Natt och Dag som uppmärksammat att Vattenfalls nya logotyp är påfallande lik deras eget släktvapen. I ett brev till statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet skrev ätten och bad om råd. I svaret fick de medhåll av statsheraldikern som skrev att Vattenfall otvivelaktigt gjort ett intrång i ättens rättigheter genom att anta ett märke som är identiskt med ett av de mest kända heraldiska vapnen i svensk historia.

– Det här handlar om huruvida det är förväxlingsbart eller inte och ur ett heraldiskt perspektiv är det alldeles uppenbart. Det spelar ingen roll att Vattenfalls logga är en cirkel medan ättens släktvapen är format som en sköld. Det handlar om färgerna och färgernas placering som är extremt lika, förklarar Henrik Klackenberg. 

Enligt Vattenfall gjorde bolaget en fullständig undersökning av rättigheter innan de valde den nya logotypen och att Natt och Dag inte kom upp i den genomlysningen. Men Henrik Klackenberg menar att Vattenfalls förklaring inte håller.

– Nej, det tycker jag inte. De har väl kört den genom databaser men utan att tillräcklig heraldisk kompetens, så att man tar höjd för att logotypen kan krocka med skyddade släktvapen. Det är inte ovanligt, sådana här övertramp görs med jämna mellanrum. 

Tre kronor i riksdagshuset. Foto: Magnus Hallgren

Riksarkivet är tillsynsmyndighet och har ansvar för att den offentliga heraldiken, det vill säga symboler som används av staten, kommun och myndigheter skyddas och används enbart av dem som har laglig rätt att använda symbolerna. Varje år behandlar Riksarkivet cirka 250 ärenden där en stor del handlar om att lämna utlåtanden till Patent- och registreringsverket som är tillståndsmyndighet. 

– Vårt arbete är att bedöma vad som är korrekt användning och inte. Det vanligaste vi får in är företag som vill använda Tre kronor och den kungliga kronan som båda är symboler för staten och endast får användas av staten. Sen kan det finnas undantagsfall, till exempel om ett företag haft en krona i sitt varumärke sedan 1700-talet så kan det finnas kulturhistoriska skäl till att de får fortsätta använda den.

Var går gränsen för att göra intrång? 

– För Tre kronor behöver det inte vara särskilt likt alls. Om det är tre öppna kronor där två är placerade ovanför den tredje spelar det ingen roll vilken detaljeringsnivå du ritar det på, det är ändå förväxlingsbart. Även om du skulle ha tre kronor på rad eller stående på varandra är det diskutabelt. Det finns ett sådant ärende nu som ska upp i Patent-och marknadsöverdomstolen.

Fejder mellan adelsätter och företag är färre, menar Henrik Klackenberg som bara minns ett tidigare fall. Missnöjde uppstod hos ätten Gyllenstierna vars släktvapen består av en gul sjuuddig stjärna i ett blått fält, när Steninge Slott fick nya ägare och ville marknadsföra den nya verksamheten med vapnet.  

– De tyckte nog att det var ett snyggt varumärke men eftersom ätten Gyllenstierna fortlever och varit kända i landet sedan 1400-talet tyckte de inte det var så kul att se sitt släktvapen som varumärke för slottets glasprodukter. 

Men i patent- och marknadsdomstolen fick de nya ägarna rätt att använda släktvapnet, trots prostester från både Riksarkivet och Riddarhuset. Ärendet överklagades och var på väg att avgöras i Europadomstolen när slottet fick en ny ägare som förstod ättens invändningar och tog bort vapnet som varumärke.

Dalahästen är också en symbol som inte får användas hur som helst. Nyligen förlorade ett godisföretag en tvist i Patent- och marknadsdomstolen trots att dalaföretaget hade ett registrerat varumärke för en godisdalahäst. Rättegångskostnaderna blev för stora för företaget och bolaget gick i konkurs. Foto: Henrik Montgomery/TT

Henrik Klackenberg berättar också att det händer att företag använder kommunvapen för att sälja sina varor, vilket inte heller är tillåtet utan tillstånd från kommunen. Men det gäller däremot inte opinionsbildare eller politiska partier som inte bedriver näringsverksamhet. För dem är det okej att använda vapnet i sin visuella kommunikation för att uttrycka att de är verksamma inom kommunens område, något som kan ställa till problem för kommunerna. 

Det finns också exempel på kommuner som övergett sina gamla heraldiska kommunvapen i förmån för nya motiv. Region Dalarna ville 2011 att länets samtliga 15 kommuner skulle byta ut a:et i kommunnamnet till en dalahäst.

– Det var inte så lyckat av mer än ett skäl. Flera av kommunerna avstod efter att det blivit opinion att det var dumt att slänga bort kulturarvet med vapnet som man haft så länge och som säger så mycket om trakten.