Spridningen av det nya coronaviruset har haft en förlamande effekt på vissa branscher och i vissa regioner och länder. Och Stefan Ingves förklarade för finansutskottet att det var ”oundvikligt” att det skulle få negativa konsekvenser för svensk ekonomi.
Däremot kunde han inte säga hur kraftiga eller långvariga konsekvenserna blir.
– Det mest sannolika är att det är ett tillfälligt förlopp, men det är inget som går att veta. Det går inte heller att säga att det blir ett mer utdraget förlopp, sade Ingves.
Riksbankschefen berättade vidare att banken har kontaktat drygt 50 företag de senaste dagarna och en rad näringslivsorganisationer för att få veta hur de resonerar kring viruset. Utskottets ledamöter fick bland annat veta att det förekommer en viss hamstring i dagligvaruhandeln bland annat av pasta, ris och snus.
Läs mer: Stockholmsbörsen vände upp
Riksbankschefen påpekade också att det tar tid innan de data banken hela tiden samlar på sig, kan ge vägledning. Den övergripande bilden dock är att än så länge syns ingen tydlig inbromsning av den svenska ekonomin.
– Men det är en bild som gällde i fredags, sade Ingves och underströk därmed att läget förändras dag för dag.
Stefan Ingves förklarade flera gånger för utskottets ledamöter att det mest effektiva Riksbanken kan göra i det här läget är att se till att likviditetsförsörjningen fungerar i ekonomin. Det kan handla om förmånliga lån till banker – eller direkt köp av värdepapper.
– En lägre ränta i dagsläget ser vi inte som den viktigaste åtgärden från vår sida, tillade Ingves.
Även vice riksbankschef Anna Breman påpekade att banken kan använda ”hela vår verktygslåda” om det behövs. Till exempel kan banken se till att bankerna får den likviditet de behöver.
”Men där är vi inte än”, tillade hon.
Om räntan sade hon att det går att sänka den, men menar att det är andra åtgärder som är mer effektiva. Då handlar det främst att se till att riksbank kan ge lån till banker med villkoret att de går vidare till små- och medelstora företag.
Skulle krisen bli riktigt djup kan riksbanken även köpa upp obligationer för att på så sätt stötta företag och till och med kommuner, förklarade Breman.
I december höjde Riksbanken sin styrränta från -0,25 procent till 0, trots tecken på att svensk ekonomi gick in i en avmattningsfas. Stefan Ingves försvarade höjningen med att svensk ekonomi var ”och är” i ett sådant skick att det gick bra att höja räntan från -0,25 procent till 0.
Nästa ordinarie penningpolitiska möte för Riksbankens direktion, där beslut om räntan tas, blir i april.