Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Stefan Ingves: ”Vi måste ta kostnaden nu för att undvika en bolånekrasch”

• Riksbankschef Stefan Ingves skärper tonen mot hur politikerna sköter svenskarnas allt större bolåneskulder. Svensk bostadsmarknad tillhör det som oroar honom mest i hela världen. ”I Sverige blir det bypolitik av det hela”, säger han.

• Som ordförande i den inflytelserika Baselkommittén samlade Ingves nyligen världseliten i bankfrågor i Luleå. DN fick en unik inblick i det internationella arbetet med att reglera banker.

Hongkong, Korea, Australien, USA, Kina, Saudiarabien, Tyskland, Sverige. Skyltarna på borden i det stora konferensrummet i Luleå visar den internationella vikten av mötet.

Det är de här cirka 80 inflytelserika personerna från centralbanker och finansinspektioner runt om i världen som står emellan oss medborgare och en finanskris. En kris som kan krossa vår ekonomi och driva oss från hus och hem.

Och det är Baselkommitténs ordförande Stefan Inges som med fingertoppskänsla ska styra spelet mot målet: nya regler för världens stora banker. Banker som kan dra med sig hela länder mot bankrutt om det vill sig illa, som i Sverige i början av 1990-talet och på Island under finanskrisen 2008–2010.

Ledigt, i kostymbyxor och ljusblå skjorta, kryssar huvudpersonen mellan kostymerna – här finns endast en handfull kvinnor. Kavajen hänger redan på hans plats, märkt med ”Chairman”, ordförande. Inget landsnamn. Stefan Ingves ska vara neutral.

Han träffar oftast sina kollegor i Basel, men även i Tokyo, Hongkong, Santiago. Den här gången har han fått dem att flyga till Luleå för ett två dagar långt möte. Han vill visa dem ljuset. Och solen ställer upp. Utanför de fördragna gardinerna lyser den nästan dygnet runt.

Allt som sägs på mötet är hemligt, men DN får följa med Stefan Ingves efteråt.

Om du blickar ut över världen nu, vad är du mest orolig för, finansiellt sett?

– En anledning till oro är hushållens skuldsättning. Då är det dessvärre så att vår egen bostadsmarknad inte ser bra ut, säger Stefan Ingves till DN.

Stefan Ingves har i åratal talat om hur oroad han är över svenska hushålls skuldsättning, men nu tar han det till en ny nivå.

– Det är samma sak som med global uppvärmning. Det kostar något i dag för att vi ska undvika katastrofer om fem, tio, tjugo år. Men de som röstar om tjugo år är inte tillfrågade och politikerna vill inte ta kostnaden nu.

När tror du att det kraschar?

– Man kan aldrig veta när eller om det kraschar, men ju mer lån i ekonomin desto större risk.

Svenska hushålls skuldsättning är skyhög. Men hittills har svenska politiker ignorerat Stefan Ingves.

– I Sverige blir det mer bypolitik av det hela, säger han.

Men internationellt lyssnar expertisen på Stefan Ingves. Han har ett antal internationella uppdrag (se fakta). År 2011 blev han ordförande för Baselkommittén. Och enligt vad DN erfar lutar det åt att han får stanna på posten ytterligare en tid, trots att hans andra mandatperiod egentligen går ut sista juni.

På så vis kanske han kan avsluta arbetet med regelverket Basel III, kommitténs tredje regelsamling för stora banker.

– Vi är bra nära målet. Egentligen behövs inte mer utredningsarbete utan det handlar om att de stora länderna i världen måste bestämma sig, säger han efter dagens sejour.

I kommittén sker allt genom konsensus, inte omröstningar.

– För att komma någon vart krävs sittfläsk och stort tålamod.

Alla yttrar sig, även de så kallade backbenchers som sitter bakom personerna vid huvudbordet. Sedan ska Stefan Ingves sammanfatta och peka ut riktningen.

– Även om man diskuterat på mötet och på förmöten så är man helt ensam när man tar beslutet. Det gäller att man uppfattat läget rätt.

När han rör sig i det internationella språksorlet på lunchen är det uppenbart att han känner alla. Och att de lyssnar på den korte, smale mannen i ordinär kostym och småslitna loafers. De skakar hand, ler, pratar. Och han svarar på flytande engelska med amerikansk brytning.

Stefan Ingves växte upp på ett bankkontor. Hans pappa var bankdirektör i Närpes i svenskspråkiga Österbotten i Finland och familjen bodde i en tjänstebostad vägg i vägg med kontoret. Hans mamma var hushållslärare.

– En gång kom en vandringsutställning med gamla sedlar och mynt, bland annat stora kopparmynt från Riksbanken, berättar han.

I krisen i början av 1990-talet var han chef för Bankstödsnämnden och lärde sig rädda banker. På Internationella valutafonden, IMF, i Washington kuskade han världen runt och sa åt bankkrisländer vad de skulle göra. Lydde de inte fick de inga nödlån.

– Stefan Ingves är Mr Bankkris internationellt, säger en person på Riksbanken som vill vara anonym.

Foto: Anders AlmBaselkommittén träffas oftast i just Basel, men även i Tokyo, Hongkong, Santiago. Den här gången har Ingves fått bank- och finanstopparna att flyga till Luleå för att han vill visa dem ljuset. Foto: Anders Alm

Men de svåraste besluten har Stefan Ingves varit med och fattat i svenska kriser. Han beskriver det som att sitta i en tunna och höra Niagarafallen närma sig. Beslutet måste fattas innan tunnan dras med i vattenvirvlarna.

I bankkrisen i början av 1990-talet lade Sverige hela sin ekonomi i potten genom att ge en generell bankgaranti. I finanskrisen 2008–2009 lovade Riksbanken att tillhandahålla obegränsat med pengar.

– Det är samma typ av beslut. Det är hårt att behöva fatta det två gånger i samma land. Och när man fattar besluten vet man inte om de är rätt.

Baselkommittén kan inte tvinga länder att införa de regler kring banktillsyn som kommittén lägger fram, men Stefan Ingves har sett till att kommittén skriver offentliga rapporter om hur väl olika länder följer reglerna.

– EU följer inte reglerna. Jag tycker att det är skrämmande. Den europeiska banksektorn har i dag 1.000 miljarder euro i dåliga lån. Det är ett unikt dåligt facit av EU. Det tar två till fem år att reda ut en bankkris. Nu har det gått tio år och EU är inte färdigt. Ytterst krävs en politisk vilja för att göra detta.

När det gäller Sverige säger han så här:

– Jag hoppas att jag inte behöver vara med och fatta ett beslut om att ställa Sveriges ekonomi bakom bankerna en tredje gång.

Stefan Ingves hävdar att bankerna har för lite kapital för att klara en kris, endast runt 4 – eller 4,5 – procent i egna, riktiga pengar. Han vill att de ska ha minst 5 procent. Men Finansinspektionen tycker att bankerna även fortsättningsvis ska få räkna på sina egna risker och hålla kapital i förhållande till risk.

Ingves anser att politikerna borde ta bort ränteavdragen, för att göra det dyrare att låna, och få balans på bostadsmarknaden.

– Den unika svårigheten med Sverige är att göra flera saker samtidigt. Riksbanken kan laborera lite med räntan, men den kan inte vara mycket annorlunda än räntan utomlands. Hushållen skulle behöva en högre ränta, men politikerna har valt att skapa en beslutsordning så att de äger alla frågorna.

Han syftar på att riksdagen måste klubba Finansinspektionens beslut om till exempel amorteringskrav på bolån.

Om nu Riksbanken måste ha liknande ränta som den Europeiska centralbanken, ECB, borde Sverige ha euro?

– Det är en politisk fråga. Men om din granne är elefant och sprutar vatten med snabeln så stänker det på dig.

Min mejlbox fylls av klagomål från hela världen. De går ut på samma sak: Bankerna vill hålla mindre kapital och vi som sköter regleringarna är dumma.

Hittills har Stefan Ingves inte lyckats få politikerna att agera mot svenskarnas höga skuldsättning. Han kritiseras ofta i det offentliga samtalet för att Riksbanken håller sin ränta på minus, vilket eldar på den heta ekonomin.

– Vi har lyckats vända inflationen till nära 2 procent och vi har fallande arbetslöshet och god tillväxt. På så sätt har vi varit framgångsrika. Men det sker till priset av att hushållen lånar för mycket.

Även när det gäller Baselkommittén får Stefan Ingves skäll. Nyligen var de svenska bankerna upprörda och hävdade att de måste hålla 245 miljarder kronor mera i kapital om det förslag som Stefan Ingves, enligt ett läckt dokument, lagt i Baselkommittén går igenom. Det skulle vara en ökning med drygt 50 procent.

– Min mejlbox fylls av klagomål från hela världen. De går ut på samma sak: Bankerna vill hålla mindre kapital och vi som sköter regleringarna är dumma.

Han påpekar att han som ordförande måste se till banker i hela världen, inte svenska bankers specifika situation. Sveriges synpunkter förs fram av andra. I Luleå turas vice riksbankschef Kerstin af Jochnick och Finansinspektionens seniore rådgivare Uldis Cerps om att sitta vid huvudbordet och att vara ”backbencher” på raden bakom.

Men hur mycket kritik Stefan Ingves än får fortsätter han bara att arbeta. Beröm är han inte van vid.

Hans föräldrar, som flyttade till samma radhuslänga som hans familj i Upplands Väsby, har inte gratulerat honom till hans lysande karriär.

– Man ska göra sitt jobb. Uppskattning får man kanske, eller kanske inte.

Ändå är han trevlig, öppen och social. Osannolikt social för en person som egentligen inte gillar småprat och som är uppfostrad till att vara tyst eller kortfattad.

– Mycket av det här jobbet går ut på att ha en verbal förmåga där man lite grann täcker över de största oenigheterna. Ibland står det en sak på sidan sju i dokumentet och en annan på sidan 33.

Rädd är han inte heller. Så här säger han om att Nordeas ordförande Björn Wahlroos funderar på att flytta huvudkontoret från Stockholm till Helsingfors eller Köpenhamn eftersom den svenska regeringen tar ut höga bankavgifter:

– Det är djupt olyckligt om en bank flyttar runt som i ett race mot botten när det gäller regler. Att dessutom flytta till länder som i ekonomisk mening är hälften så stora som Sverige skapar stora problem i framtiden.

Nordea är nämligen en enorm bank att rädda i en eventuell kris.

Jag har alltid haft ett intresse för samhällsfrågor och att komma ut i världen. Jag har fått köra Märklintåget i tjänsten en lång tid. Jag är en nörd på mitt sätt.

När vi skiljs åt på Arlanda klockan 20.15 flyger Stefan Ingves vidare till Helsingfors för ett möte med de nordiska centralbankscheferna. Ännu en hotellnatt väntar. Han har runt 100 resdagar per år.

– Det är ett privilegium att få doppa foten i den här floden som långsamt flyter framåt, säger han.

Hans förordnande som riksbankschef går ut vid nyår. I två perioder, totalt tolv år, har han suttit då. Men 64-åringen vill inte säga om han ska sluta.

– Jag har alltid haft ett intresse för samhällsfrågor och att komma ut i världen. Jag har fått köra Märklintåget i tjänsten en lång tid. Jag är en nörd på mitt sätt.

Läs mer: Johan Schück: Stigande skuld ökar risken för finanskrasch

Fakta. Stefan Ingves

Foto: Anders Alm

  • Ålder: 64.
  • Uppväxt: Svenskspråkiga Närpes i Finland. ”Där pratar man bara om man har något att säga. Och då ska det vara kortfattat”, säger Stefan Ingves.
  • Familj: Svenskamerikanskan Deborah, tre utflugna barn.
  • Bor: Radhus i Upplands Väsby, norr om Stockholm.
  • Tjänade 2015: 3,4 miljoner.
  • Utbildning: Ekonomie doktor.
  • Karriär: Handelsbanken, Optionsbörsen, departementsråd, generaldirektör för Bankstödsnämnden, vice Riksbankschef, Internationella valutafonden (IMF) i Washington, Riksbankschef och ett antal internationella uppdrag.
  • Fritid: Efter en knäskada cyklar han i stället för att springa.
  • Svåraste privata beslut: Att låta sin då tioåriga mellandotter, som har en funktionsnedsättning, bo hos antroposoferna i Järna. ”Efter många år blev det bra”.
Fakta. Baselkommittén

Baselkommittén bildades 1974 efter problem på valuta- och bankmarknaderna. Då var tolv länder med.

Kommittén är ett globalt nätverk för banktillsyn och består av representanter från centralbanker och tillsynsmyndigheter från 27 länder, plus den Europeiska centralbanken, ECB.

Baselkommittén tar fram standarder, riktlinjer och rekommendationer för stora banker, så att de inte ska gå omkull och dra länder med sig. De regler kommittén ger ut är normgivande för bankernas tillsynsmyndigheter runt om i världen.

Ett tag kallades nätverket för Cooke-kommittén, efter den ordförande, britten Peter Cooke, som satt längst på posten av alla (1977–1988). Stefan Ingves har varit ordförande näst längst.

Kommitténs sekretariat håller till hos bankernas bank: Bank for international settlements, BIS, i Basel i Schweiz. Det är BIS som står för kommitténs kostnader, även om det var Riksbanken som bekostade mötet i Luleå nyligen.

Hur det exakt går till att välja en ny ordförande är höljt i dunkel. Men centralbankschefer och finansinspektionschefer i tunga länder pratar i tysthet ihop sig om en kandidat, som tillfrågas och presenteras.

Stefan Ingves blev ordförande den 1 juli 2011, men då hans mandatperiod gick ut efter tre år utsågs han i ytterligare tre år. Egentligen går hans mandatperiod ut sista juni i år, men eftersom ingen ny ordförande ännu är utsedd kan han få sitta på övertid.

Fakta. Stefan Ingves internationella uppdrag

Ordförande i Baselkommittén.

Ordförande för bank- och riskkommittén i bankernas bank: Bank for international settlements, BIS.

Ledamot av BIS styrelse.

Avgående ordförande för Europeiska systemrisknämndens, ESRB:s, rådgivande tekniska kommitté, ATC.

Styrelseledamot i Europeiska systemrisknämnden, ESRB.

Styrelseledamot i Allmänna rådet i Europeiska centralbanken, ECB.

Guvernör för Sverige i Internationella valutafonden, IMF.

Ordförande i Nordic Baltic macroprudential forum (NBMF).

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.