Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 07:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/stor-brist-pa-diskmaskiner/

EKONOMI

Stor brist på diskmaskiner

Bild 1 av 2 Det råder brist på diskmaskiner på grund av bristen på chip tillverkade av halvledare.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bild 2 av 2 Mikael Östling, professor i mikroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, förklarar varför det är brist på chip gjorda av halvledare.
Foto: Håkan Lindgren

Bristen på chip gjorda av halvledare har lett till att det råder brist på diskmaskiner, både Ikea och Elgiganten märker av det. Halvledarkrisen uppstod i en så kallad ”perfect storm”, men kan vara löst inom två år, enligt Mikael Östling, professor i mikroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

På Ikeas hemsida står det att flera av diskmaskinerna inte finns i lager på något varuhus i hela Sverige.

– Vi får in leveranser löpande, men svårigheten ligger i att förutse när och hur mycket, skriver Oskar Johansson, affärsansvarig för kök på Ikea Sverige, i ett mejl till DN.

Också på Elgiganten märks diskmaskinsbristen av.

– Många av våra leverantörer kan inte hålla den takt de önskar i produktionen vilket i sin tur skapar längre leveranstider. Vi har fortsatt gott om produkter på lager men om man är ute efter en specifik diskmaskinsmodell kan man i enstaka fall få vänta en stund, skriver Li Persson, kommunikationsansvarig på Elgiganten, i ett mejl till DN.

En av anledningarna till dagens situation är den komponentbrist som har drabbat hela världen det senaste året och som delvis beror på pandemin. DN har tidigare rapporterat om bristen på chip gjorda av halvledare och hur det har påverkat bilindustrin. Samma slags chip som finns i bilar, om än med lite annorlunda design, finns i diskmaskiner och annan hemelektronik.

Chipbristen i sin tur beror på vad Mikael Östling professor i mikroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, kallar en ”perfect storm”.

Det började med pandemin. När den slog till började företagen som tillverkar chipen planera inför ett minskat tryck på marknaden och drog ner de planerade produktionsvolymerna.

– Men så insåg man att när folk sitter hemma ökar efterfrågan på konsumentelektronik. Folk vill ha tv-spel och sådant. Så konsumtionen av chip till konsumentelektronik gick upp ordentligt, eftersom nu hade folk tid att hänge sig åt sådana saker, säger Mikael Östling.

Mikael Östling, professor i mikroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, förklarar varför det är brist på chip gjorda av halvledare.
Mikael Östling, professor i mikroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, förklarar varför det är brist på chip gjorda av halvledare. Foto: Håkan Lindgren

När man insåg detta hade pandemin dock kommit, och chipfabrikerna drabbades själva eftersom personalen inte kunde arbeta i samma utsträckning på grund av restriktioner. Samtidigt drabbades flera fabriker olika av naturkatastrofer.

– I Texas var det till exempel snöstorm och annat som försinkade fabriker där. Och så brann det i en fabrik i Japan som var väldigt viktig för vissa typer av chip.

Till råga på allt detta har efterfrågan på chip inom bilindustrin ökat den senaste tiden. GPS, självstyrning och liknande ... kräver mycket datakraft.

– Det är alltså många sammanfallande faktorer som är orsak till detta.

Hur blir då framtiden? Enligt Mikael Östling har chiptillverkarna insett att en volymökning måste till och investerar därför i att bygga nya fabriker. Men fabrikerna tar tid att bygga och maskinerna som bygger chipen är extremt dyra.

– Det tar kanske två år att bygga upp en sån här fabrik, så jag skulle tippa att den här halvledarkrisen, den löser man inom de närmsta två åren. Och ibland överträffar verkligheten spekulationen, så det kanske kan gå lite fortare än så. Men så länge behöver man inte vänta på sin diskmaskin, chiptillverkningen står ju inte helt stilla, säger han.

Läs mer:

Skriande brist på pyttesmå datachip kan haverera världsekonomin

Ämnen i artikeln

Ikea
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt