Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/stora-skillnader-i-pris-pa-fjarrvarme/

Ekonomi

Stora skillnader i pris på fjärrvärme

Fjärrvärmeledningar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fjärrvärme är mer än dubbelt så dyrt i Haparanda som i Borås år 2018, visar en granskning som Villaägarna har gjort.

Enligt Fastighetsägarna har nästan vart tredje fjärrvärmebolag en oskäligt hög avkastning.

Dan Lucas
Rätta artikel

Artikeln har tillfogats en rättelse

Fjärrvärmepriser har debatterats och utretts åtskilliga gånger under det senaste decenniet. 

Och rapporterna har visat det som även Villaägarnas gör – att priset på fjärrvärme varierar enormt mellan olika orter.

I Borås kostar, enligt Villaägarna, en MWh (megawattimme) fjärrvärme 483 kronor. I Haparanda kostar den 1.175 kronor.

Frågan är varför priset varierar?

– Det finns säkert en mängd orsaker, säger Anna Werner Samhällspolitisk analytiker på Villaägarna.

– En del har billig restvärme de kan utnyttja. Andra har en svår geografi, med långa avstånd. Men det handlar också om att bolagen kan vara olika effektiva – det är ju naturliga monopol vi talar om, tillägger hon.

Villaägarna har tagit fram listan just för att belysa skillnaderna och på så sätt pressa de dyra bolagen att se vad branschkollegor gör för att hålla nere sina priser.

Men precis som med priset till kund varierar även lönsamheten hos de olika fjärrvärmebolagen. Branschorganisationen Fastighetsägarna granskade i rapporten Het marknad, 178 bolags årsredovisningar under åren 2013–17 för att se hur den genomsnittliga avkastningen på det totala kapitalet var. 

Hofors Energi (som sedan i januari heter Värmevärden i Hofors) toppade listan med en snittavkastning på 22,9 procent. Det är extremt lönsamt – snittet för samtliga fjärrvärmebolag var 4,9 procent.

Fastighetsägarna tog också fram den genomsnittliga avkastningen för varuproducerande bolag på den konkurrensutsatta marknaden. Den var 6,5 procent. Nästan en tredjedel, 30 procent, av fjärrvärmebolagen hade en avkastning som var högre än så.

Och hade Hofors Energi nöjt sig med en snittavkastning på 6,5 procent hade bolaget kunnat sänka sitt pris till kunderna med en tredjedel.

Från och till under årens lopp har frågan om prisreglering luftats. Elmarknadsinspektionen (EI) skrev för fem år sedan en rapport som visade på hur olika typer av prisreglering skulle kunna fungera. 

Men än så länge har inte regeringen valt att gå fram med ett sådant förslag till riksdagen.

Anna Werner lutar dock åt att en prisreglering kan bli nödvändig.

– Vi börjar i varje fall närma oss prisnivåer där tillsynsmyndigheten borde få genomföra en prisreglering, säger hon.

I stället för reglering har ett samarbete kallad Prisdialogen i stället vuxit fram där initiativtagare var Riksbyggen, Sabo (de allmännyttiga bostadsföretagens intresseorganisation) och fjärrvärmebolagens organisation Energiföretagen Sverige. 

I dag är tre av fyra fjärrvärmebolag, som sammanlagt omfattar drygt två miljoner hushåll, med i Prisdialogen.

Där möter lokala kunder sina leverantörer av fjärrvärme för att samråda om prisförändringar. Tanken är bland annat att det ska ge förutsägbarhet för kunderna när priserna ändras.

Men Anna Werner ger inte mycket för den.

– Prisdialogen är ett sätt att få kunderna att hålla sig på mattan, säger hon avfärdande.

Även Fastighetsägarna är kritisk till Prisdialogen. Den ”riskerar att hålla kunderna gisslan i kommande prishöjningar”, skriver de i Het marknad.

Rapportförfattaren, David Björnberg, tycker i och för sig att det finns bra saker med Prisdialogen, men tillägger:

– Rent krasst kan man konstatera att den inte har hindrat många bolag från att ha en avkastning som ligger långt över den nivå bolag på en konkurrensutsatt marknad ens kan drömma om, säger han.

Björnberg tvekar dock om att priserna ska regleras. Det är ett ”sista-handsalternativ” för honom.

– Men branschen måste ta ett större ansvar. Annars kommer det ofrånkomligen leda till att fler vill ha en prisreglering, säger han.

 

Rättelser: I en tidigare version pekades Tierp ut som den dyraste kommunen för villaägare som har fjärrvärme. Det stämmer dock inte. Tierps Energi har rapporterat in fel siffror till branschorganisationen Energiföretagen, där Villaägarna hämtade sin statistik. I stället för 1.255 kronor per megawattimme 2018 var priset 817:5 kronor. 

I kartgrafiken framstår Hässleholm som en av de dyrare orterna. Det stämmer, men det är inte bolaget Hässleholm Miljö som står för det, utan ett annat bolag. Grafiken är rättad.