Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Storföretagens gröna satsningar kränker mänskliga rättigheter

Flera storbolag får kritik för hantering av råvaran kobolt.
Flera storbolag får kritik för hantering av råvaran kobolt. Other: Lasse Swärd, Ted S. Warren och Marcio Jose Sanchez.

Batterierna i din mobiltelefon eller elbil kan ha sitt ursprung i barnarbete och vedervärdiga arbetsförhållanden. Trots tidigare påtryckningar tar inte multinationella företag sitt ansvar för att hindra kränkningar av mänskliga rättigheter, enligt en ny rapport från Amnesty International.

Miljövänligt behöver inte betyda människovänligt. Den slutsatsen kan dras av Amnesty Internationals rapport "time to recharge". 

Organisationen har undersökt hur storföretag som Microsoft, Apple, Tesla och Lenovo arbetar för att motarbeta kränkningar av mänskliga rättigheter i utvinningen av kobolt, ett ämne som används för att tillverka laddningsbara batterier. 

Slutsatsen är att de gör alldeles för lite. 

– Det är helt oacceptabelt att stora multinationella företag med enorma vinster inte tar sitt ansvar, säger Kathleen McCaughey, sakkunnig på området ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter vid Amnesty International i Sverige. 

Redan i januari 2016 kunde Amnesty International konstatera att utvinningen av kobolt ofta sker under undermåliga förhållanden och inte sällan av barn. Företagen fick kraftig kritik för att ha dålig kontroll över leverantörskedjan som leder fram till färdiga laddningsbara batterier som i slutändan sitter i exempelvis en mobiltelefon eller elbil. 

I dag släpps en uppföljande rapport och även om vissa företag som Apple har bättrat sig så lever inget upp till de internationella riktlinjerna för hur man ska genomlysa att mänskliga rättigheter inte kränks genom hela leverantörsledet. I undersökningen ingår det kinesiska bolaget Huayou Cobalt, som bearbetar kobolt från Kongo, och 28 företag som det levererar till. Resultatet är dystert, enligt Amnesty.

– Inget företag lever upp till internationell standard och följer de regler som OECD och FN har satt upp, säger Kathleen McCaughey. 

Utvinningen av kobolt visar på en mörk sida av grön teknik, konstaterar Amnesty International. Särskilt illa sköter sig elbilsindustrin. Men även datajätten Microsoft släpar efter i arbetet. 

– Det är häpnadsväckande att Renault inte ens har börjat det arbetet och att inget har hänt i Microsoft på två år, säger Kathleen McCaughey. 

Ofta skyller företagen på att det är omöjligt för dem att hålla reda på leverantörskedjor som går sju-åtta led bakåt. Men det går, enligt Kathleen McCaughey. Hon konstaterar att när det lagstiftades om utvinning av ädelmetaller i konfliktzoner anpassade sig företagen till lagen. Även i fallet kobolt kan lagstiftning krävas för att sätta press på företagen, tror Amnesty.

– Antingen kan man lagstifta specifikt om kobolt eller ha en generell lagstiftning om att genomlysning måste ske om man gör affärer med företag som har verksamhet i högriskzoner. 

Läs mer: Kongos gruvor guld för ljusskygga smugglare

Över hälften av alla koboltutvinning sker i Kongo och 20 procent sker på småskalig nivå. Det innebär att kongoleser på egen hand med enkla verktyg arbetar i trånga tunnlar djupt ner i marken. Lungsjukdomar är vanliga och ofta deltar barn i arbetet.  Från Kongo transporteras kobolten till smältverk och raffinaderier i Kina där det förvandlas till olika kemiska produkter som används i tillverkningen av laddningsbara batterier.

Efterfrågan på laddningsbara batterier kommer öka snabbt i takt med att fler bolag utvecklar elbilar. Samtidigt ökar priset. 

– Men det är inte de som utvinner kobolten som gynnas, konstaterar Kathleen McCaughey.

Undersökningen

 

Amnesty har tillfrågat 29 företag om hur de arbetar med mänskliga rättigheter i koboltutvinning. Kobolt är en nyckelingrediens i litiumjonbatterier, batterier som är mer skonsamma för miljön och används av de flesta mobiltelefontillverkare, men även för annan elektronisk utrustning som datorer, mp3-spelare och elbilar.

Företagen har fått svara på följande frågor:

Har företaget gjort något för att minska riskerna när det gäller mänskliga rättigheter i leveranskedjan för kobolt?

Har företaget gått ut med information om riskerna för kränkning av mänskliga rättigheter?

Har företaget identifierat kärnpunkter där det kan ske?

Har företaget en robust policy och ett system för att spåra brott mot mänskliga rättigheter i leverantörsledet för kobolt?

Har företaget undersökt sina leverantörsled till Kongo och Huayou Cobalt?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.