Det är brist på socialsekreterare, biståndsbedömare, behandlingsassistenter, socialpedagoger och kuratorer på många håll i landet.
– Bristen har sjunkit något men är fortfarande stor, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-08 02:44
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/storst-behov-av-socialsekreterare-och-bistandsbedomare-framover/
Jobb & karriär
Störst behov av socialsekreterare och biståndsbedömare framöver
Trots att det utbildas många socionomer, beteendevetare och socialpedagoger har många flytt kommuner på grund av hög arbetsbelastning.
Enligt Arbetsförmedlingen är det stor brist på socialsekreterare i stora delar av landet på ett och fem års sikt och många regioner behöver biståndsbedömare. Behovet av behandlingsassistenter, socialpedagoger och kuratorer skiljer sig mellan regionerna.
– Bristen har sjunkit något men är fortfarande stor. Efterfrågan på framför allt socialsekreterare och biståndsbedömare bedöms vara fortsatt stor även på sikt med anledning av befolkningsutvecklingen och den psykiska ohälsan, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Landsbygdskommuner har som tidigare svårare att rekrytera.
– Bristen är generellt sett större på mindre orter. Ofta är också tillgången större på de orter där socionomutbildningen erbjuds, säger Annelie Almérus.
Åsa Furén Thulin är chef för sektionen socialtjänst på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Landsbygdskommuner har det svårast. Men även pendlingskommuner till storstäder, där personal har sökt sig till storstäderna för att få bättre betalt. Nu säger många kommuner att det blivit lite enklare att rekrytera igen, men det är fortfarande svårast i barn- och ungdomsvården vad gäller socialsekreterare men även biståndsbedömare.
I en undersökning från fackförbundet Vision har 44 procent av socialcheferna svårt att rekrytera till socialtjänsten, mot 53 procent i fjol. 65 procent har svårt att hitta socialsekreterare till barn- och ungdomsvården, mot 80 procent i fjol.
I en annan undersökning från Novus för Akademikerförbundet SSR säger 41 procent av socialsekreterarna att bemanningsföretag anlitats, mot 51 procent 2018 och 55 procent 2016.
Socialsekreterarnas arbetsbelastning ökade redan i början av 2010-talet när reglerna för a-kassan och sjukförsäkringen ändrades och fler grupper sökte försörjningsstöd. Samtidigt ökade söktrycket från dem som drabbats av psykisk ohälsa, missbruk och bostadsbrist.
Bristen på socialsekreterare steg sedan mellan 2014 och 2016. Många socionomer rekryterades från kommuner till bemanningsbolag och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket.
– Det hängde samman med regelförändringar för socialsekreterarna och flyktingvågen som ökade trycket på kommunernas socialtjänst. I samband med det förvärrades arbetsmiljön på många håll vilket minskade yrkets attraktivitet tillfälligt, säger Annelie Almérus.
För att locka anställda till socialtjänsten har kommuner erbjudit lönepåslag, bilersättning, hjälp med boende, introduktion med mentorer, sänkt arbetstid, individuella pensionsavtal och möjlighet att göra karriär som specialistsocionom.
Åsa Furén Thulin på SKL efterlyser långsiktiga lösningar hos kommunerna.
– Lönerna har gått upp vilket är positivt för denna yrkesgrupp. Yrkesintroduktion och vidareutbildningar är bra men framför allt måste man få tid och stöd så att man känner sig delaktig, känner att man kan fatta egna genomtänkta beslut, blir lyssnad på och finns med i diskussioner kring ärenden.