Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Stort avstånd mellan fack och arbetsgivare

Nu börjar dragkampen om lönerna på allvar. Nästa vecka tar industrins avtalsrörelse fart. Den ska bestämma nivån för resten av arbetsmarknaden – mot en mörknande internationell ekonomisk fond.

Avtalen inom industrin är viktiga för hela den svenska arbetsmarknaden och för samhällsekonomin i stort. Sedan 1997 är principen att inga branscher ska få ta ut större löneökningar än den exportberoende sektorn.

Sammanlagt handlar industrins förhandlingar om löner och villkor för en halv miljon anställda. Facken IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer har i Teknikavtalet krävt löneökningar på 3,7 procent i ett ettårigt avtal.

Både IF Metall och tjänstemanna­facket Unionen kräver en individgaranti på minst 560 kronor. Dessutom höjningar av lägsta­löner och ingångslöner.

Verklighetsfrämmande, anser Teknikarbetsgivarna. De vill inte ha några individuella garantier alls. Tvärtom kräver de att allt ska kunna förhandlas om i det enskilda företaget. Och de säger absolut nej till höjda lägsta- och ingångslöner.

Lyckas parterna inte enas till den 1 december upphör fredsplikten. Det betyder att facket kan strejka.

Från och med på tisdag, den 1 november, får parterna draghjälp med att kompromissa. Då träder sex opartiska ordföranden – så kal­lade opos – in i industrins förhandlingar.

Hittills har förhandlingarna, som pågått sedan i slutet av september, mest handlat om andra avtalsvillkor än lönerna.

Att redan nu sitta med arbets­givarna och prata ekonomi är totalt meningslöst, menar IF Metalls ­avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Inte förrän fredsplikten börjar ta slut, några veckor före deadline, brukar de börja bli kreativa och komma fram till att det kanske ändå finns ett löneutrymme.

Men från industriarbetsgivarnas håll framhåller man i år – än skarpare än vanligt – att löneutrymmet med tanke på det instabila ekonomiska läget i omvärlden är ovanligt svårt att fastställa.

I september sade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att han helst skulle vilja förlänga nuvarande avtal och skjuta på förhandlingarna om nya löner i några månader.

– De fackliga processerna för att framställa lönekraven är så tröga, så att när de ska försöka omsätta sina krav i praktiskt handlande är världsbilden inte längre aktuell, ­säger Weihe.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä förnekar inte att den ekonomiska situationen är osäker. Men han tycker att arbetsgivarna försöker skrämmas med en varg som ännu inte visat sig.

– Faktum är att de flesta bedömare fortfarande tror på en tillväxt strax under 2 procent för nästa år.

Tjänstemannafacket Unionens förhandlingschef Niklas Hjert är på samma linje:

– Arbetsgivarna utgår hela tiden från att vi är på väg in i en kris liknande den 2009, men det är inte en analys vi håller med om. Dock pekar osäkerheten på att ett kort, ettårigt, avtal är det bästa.

Fackförbundet Pappers varnade på måndagen för att industrifacken kan gå miste om strejkrätten i vinterns avtalsrörelse. Orsaken skulle vara att parterna mixtrat med avtalstiderna under den gångna avtalsperioden. Varken IF Metall eller motparten Teknikföretagen håller dock med.

Fakta:Viktiga datum

Under 2011 löper ungefär 90 kollektivavtal ut för sammanlagt 430 000 anställda. Under 2012 handlar det om drygt 500 avtal för drygt 2,6 miljoner anställda. Några viktiga datum under avtalsrörelsen 2011–2012:

Opartiska ordföranden går in i industrins förhandlingar: 1 nov 2011.

Avtalen inom industrin ska vara klara: 30 nov 2011.

Avtalen för anställda inom bank och försäkring löper ut: 31 dec 2011

Avtalen inom detaljhandel, IT och telekom löper ut: 31 mars 2012.

Kommunernas avtal löper ut (lärare, undersköterskor med fler): 30 april 2012.

De statliga avtalen löper ut: 30 sept 2012.

Avtalen för anställda i callcenter löper ut: 31 okt 2012.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.