I Strängnäs har kommunen i sociala medier uppmanat invånarna att lämna sitt överflöd av frukt till de kommunala köken. Förra året fick de in ett halvt ton äpplen som blev mos till skolmaten.
– De fina äpplena ställer vi fram så att eleverna kan ta och äta direkt, säger Beatrice Ekström, ansvarig för skolköket i Vasaskolan i centrala Strängnäs.
Hon ställer en låda sköljda fräscha äpplen på en disk mellan köket och salladsbordet. Det är lunchtid. Barnen börjar strömma in, de yngsta från förskolan kommer först och de flesta går en sväng förbi lådan för att ta sig ett äpple. Att frukten uppskattas är tydligt.
– Äpplen är gott, säger James Frost och får medhåll av kompisarna, Mathea Sundin, Astrid Zellin och Ahléa Ryanski.
De är alla sex år och går i förskolan. Det är en ålder då det kan vara lite besvärligt att äta äpplen.
– Jag har tappat sex tänder, säger Astrid Zellin och visar på ett par präktiga gluggar i munnen.
De övriga visar upp ett varierande antal gluggar i munnen men gnager trots det snabbt i sig de krispiga frukterna.
De fina äpplena ställer vi fram så att eleverna kan ta och äta direkt.
Just de här äpplena kommer från föräldrar till barn i skolan. Men uppmaningen på facebook och andra sociala medier att komma och lämna sin frukt på skolan har hörsammats av många invånare.
– Det är föräldrar, mor- och farföräldrar och även de som inte har barn i skolan som kommer och lämnar äpplen. Det är jättetrevligt och vi får så bra kontakt med folk omkring oss, säger Beatrice Ekström.
Hon berättar att de flesta som kommer tycker det är skönt att ha någonstans att göra av med sitt fruktöverflöd och är glada över att det kommer till användning. Och det skapar också nya kontakter med eleverna.
– De kan komma och fråga ”Har farfar varit här med äpplena än?”, berättar Beatrice.
Kökspersonalen sparar fruktkartonger så att de som vill lämna äpplen har något att lägga frukten i, men många kommer med vanliga kassar. Här i skolköket lagas all mat från grunden, personalen är utbildade kockar och det doftar gott från lunchmaten.
Eleverna fortsätter att komma för att äta lunch. Även de lite äldre barnen går först till lådan med äpplen, den får fyllas på ofta.
Frukt som är lite för skadad för att äta direkt blir till äppelmos eller blandas i müsli.
– När vi gör äppelmos själva har vi inte i så mycket socker och fryser in moset. Det blir giftfria äpplen och ekologiskt socker, säger Beatrice Ekström.
Att få hemgjort och närproducerat äppelmos är den stora fördelen med att ta emot äpplen. Någon ekonomisk vinst gör inte skolan eller kommunen.
– Vi vill inte att äpplen ligger och ruttnar i trädgårdarna medan vi köper in ekologisk frukt till våra kommunala kök, säger Karin Lundell, måltidsansvarig i Strängnäs kommun.
Vi vill inte att äpplen ligger och ruttnar i trädgårdarna medan vi köper in ekologisk frukt till våra kommunala kök.
I tre år har kommunen tagit emot äpplen. I år lämnas den direkt till förskolor och skolor, förra året lämnades den till centralköket. Och det blir en hel del frukt som tas tillvara.
– Förra året tog vi emot drygt ett halvt ton, berättar Karin Lundell och fortsätter:
– Det är ett kärt besvär att vi har kockar som nästan inte kan ta hand om allt de får. När vi gör äppelmos själva har vi inte i så mycket socker och fryser in moset. Det blir giftfria äpplen och ekologiskt socker.
- Enormt matsvinn – så många ton äpplen ruttnar bort
Ett gigantiskt matsvinn pågår i det tysta just nu under hösten. I svenska trädgårdar ruttnar hundratusentals ton äpplen stillsamt bort. Där förstörs varje år mer än dubbelt så mycket som vi köper i handeln.