Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Strid om jobb till nyanlända trappas upp

Finansminister Magdalena Andersson (S) beskrev den svenska arbetsmarknaden som urstark under tisdagens budgetdebatt.
Finansminister Magdalena Andersson (S) beskrev den svenska arbetsmarknaden som urstark under tisdagens budgetdebatt. Foto: Mats J Larsson

Regeringen ger en ljus bild av svensk ekonomi, men samtidigt blir arbetsmarknaden alltmer tudelad. Mycket pekar på att integrationen blir den stora politiska stridsfrågan inför valet nästa år.

– Det krävs långsiktiga reformer, men regeringen gör inget, säger Ulf Kristersson (M).

Med drygt ett år kvar till valet målade finansminister Magdalena Andersson (S) upp en positiv bild av svensk ekonomi när vårbudgeten presenterades på tisdagen. Tillväxten är god, statsskulden minskar, sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker.

– Den svenska arbetsmarknaden är urstark, sammanfattar hon.

Läs mer: Förslagen som påverkar privatekonomin

Men bakom de positiva siffrorna döljer sig en växande klyfta. Regeringen beskriver det själv som att det finns ”tecken på ökande obalanser på arbetsmarknaden”. Arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda var 20 procent 2016, att jämföra med 3 procent för inrikes födda.

Siffrorna bekräftar en utveckling som pågått sedan finanskrisen 2009. Personer som tillhör utsatta grupper har allt svårare att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om utomeuropeiskt födda, lågutbildade, funktionshindrade och äldre som förlorat jobbet. De här grupperna utgör snart tre fjärdedelar av alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, enligt myndighetens egna siffror.

Den stora flyktingvågen 2015 har gjort att klyftorna fortsätter att växa. Finansministern pekar på att regeringen genomfört en rad åtgärder för att komma till rätta med problemet, som extratjänster i vården, beredskapsjobb och lättnader för att anställa sin första personal.

– Vi kommer att fortsätta att arbeta med att människor ska få de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad, säger Magdalena Andersson.

Vårbudgeten innehåller inga nya förslag för att minska tudelningen av arbetsmarknaden, men finansministern lovar att regeringen ska återkomma i höst.

– Vi har i varje budget lagt fram åtgärder för att fler ska komma i arbete och det kommer vi naturligtvis att göra i höst också, säger Magdalena Andersson och pekar ut utbildningssatsningar och subventionerade anställningar som möjliga lösningar.

Vi står på toppen av en bortslösad högkonjunktur.

Oppositionen är inte imponerad av regeringens sätt att hantera arbetslösheten.

– Regeringen nöjer sig med att det går bra för de allra flesta svenskar som har lätt att få arbete, men glömmer att se de människor som aldrig kommer in över huvud taget. Det är det nya utanförskapet, säger Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson.

Han anser att det måste skapas fler enkla jobb, att låga inkomster ska ha lägre beskattning och att det behövs en bidragsreform som gör det svårare att leva på bidrag för dem som skulle kunna arbeta.

– Inget av detta är några snabba lösningar, men det är den sortens reformer som skulle kunna ge en långsiktig verkan. Regeringen gör inget av detta över huvud taget, säger Kristersson.

Centerpartiet sågar vårbudgeten för att sakna åtgärder mot arbetslösheten. I stället vill C bland annat se lägre ingångslöner.

– Vi står på toppen av en bortslösad högkonjunktur, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström.

Han varnar för att högkonjunkturen nått sin topp och nu är på väg nedåt.

– Det här är ännu en budget då regeringen inte tar tag i de stora behov som Sverige har när det gäller en arbetsmarknad som får plats för fler och en bostadsmarknad som fungerar. Sådana stora, svåra reformer ska man ta tag i i goda tider med högkonjunkturens medvind, men regeringen väljer att skjuta det på framtiden, säger Källström.

Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson anklagar regeringen för att inte se integrationsproblemet och varnar för följderna.

– Det växer fram en ny underklass i Sverige som präglas av bidragsberoende och sysslolöshet och det ger grogrund för kriminalitet, säger han.

Även Liberalerna vill se lägre ingångslöner för enkla jobb. De 5 000 statliga beredskapsjobb som regeringen aviserat beskriver Mats Persson som helt otillräckliga med tanke på att gruppen utsatta på arbetsmarknaden beräknas omfatta nästan 300 000 personer nästa år.

Finansministern använder ”konjunkturkosmetika” och ”prognospuder” när svensk ekonomi beskrivs, enligt Jakob Forssmed (KD).

– Det blev som vi befarade: ytterligare ett år utan reformer, ytterligare ett förlorat år, säger han om vårbudgeten.

Foto:

Fakta.Ökade utgifter i vårbudgeten

Från den 1 juli vill regeringen stärka budgeten med totalt 3,1 miljarder kronor på åtta områden:

Polisen: 700 miljoner kronor.

Försvaret: 500 miljoner kronor.

Förlossningsvård: 500 miljoner kronor.

”Klimatklivet”: 500 miljoner kronor.

Grundskolan: 500 miljoner kronor.

Gymnasieskolan: 150 miljoner kronor.

Barn- och ungdomsvård: 150 miljoner kronor.

Barn och ungas psykiska hälsa: 100 miljoner kronor.

Övriga större kostnadsökningar:

Bistånd (på grund av minskat flyktingmottagande): 1,3 miljarder kronor.

Läkemedel: 1,1 miljarder kronor.

Rättsliga biträden: 650 miljoner kronor.

Offentliga biträden i utlänningsärenden: 190 miljoner kronor.

Källa: Regeringen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.