Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Striden som splittrar Riksbanken

Vice riksbankschefen Lars E O Svensson.
Vice riksbankschefen Lars E O Svensson. Foto: Thomas Karlsson
Riksbanken har bedrivit fel penningpolitik med för hög ränta. Därför har arbetslösheten varit onödigt hög de senaste 15 åren – nästan 40.000 fler har varit arbetslösa än om räntan varit lägre. Det säger vice riksbankschef Lars E O Svensson, som gärna ser fler forskare i Riksbankens ledning.

Sedan sommaren 2010 pågår en maktkamp i riksbanksdirektionen mellan de som vill sänka räntan och de som inte vill det.

Majoriteten i Riksbankens direktion, riksbankschefen Stefan Ingves och hans tre sammansvurna ledamöter, vill inte att räntan ska sänkas. De är rädda för att en lägre ränta kan innebära att priserna skenar på bland annat bostäder med en prisbubbla och bostadskrasch som följd.

Vice riksbanksledamöterna Lars E O Svensson och Karolina Ekholm driver en annan linje. De vill att räntan ska sänkas så att det blir billigare för företagen att låna och investera så att de kan anställa fler.

Dagens svenska ränta är högre än i jämförbara länder i omvärlden. Lars E O Svensson anser att den är åtminstone 0,5 procentenheter för hög och att det håller uppe arbetslösheten.

– 1,5 procents ränta är en väldigt hög ränta i dagens läge, jämfört med till exempel räntan i USA och euroländerna. Ränteskillnaden leder till att det lönar sig för utländska investerare att investera i kronor och då stärks kronan, inflationen blir lägre och återhämtningen bromsas upp samtidigt som arbetslösheten förblir hög – och det är ju precis det som har hänt, säger Svensson.

Han anser att riksbanksmajoriteten saknar goda och hållbara argument för att hålla räntan hög. Enligt Lars E O Svensson finns det inte någon prisbubbla på bostäder och han anser inte att räntan är rätt vapen att använda om det uppstår en sådan situation.

Lars E O Svensson saknar en ordentlig diskussion av argumenten för och emot direktionens olika ränte- och policyalternativ, som räntebanan där direktionen gör en prognos för var räntan kommer att ligga framöver.

– Det brukar till exempel bara vara jag och Karolina (Ekholm) som hänvisar till diagrammen om alternativa räntebanor och vilken effekt de får på inflation och arbetslöshet.

Lars E O Svensson var tidigare rådgivare till den regionala centralbanken i New York och hade goda kontakter med den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, Fed.

Många i Feds ledning är tidigare forskare eller professorer, som Fed-chefen Ben Bernanke. Det anser Lars E O Svensson gör att diskussionen i Fed förs på en hög nivå med en mycket noggrann genomgång av de olika argumenten.

– I Sverige har ledamöterna mer varierad bakgrund och diskussionen hamnar inte på samma nivå som i Fed. Penningpolitik är ett komplicerat område. Därför tycker jag att det är viktigt att de som sitter i direktionen har goda kunskaper om makroekonomi, penningpolitik och även finansiell stabilitet – det får gärna vara fler professorer i direktionen.

Lars E O Svensson skulle önska att penningpolitiken granskas lika intensivt som finanspolitiken, som till exempel granskas av regeringens finanspolitiska råd. Även där tar han USA som exempel.

– Den amerikanska centralbanken utsätts för en noggrann granskning av både oberoende forskare och journalister. Fed-chefen Ben Bernanke får mycket närgångna frågor om räntebesluten, till exempel om det inte vore bättre med en lägre ränta med hänvisning till att prognoserna visar att inflationen blir för låg och arbetslösheten för hög.

Det är viktigt med granskning, för konsekvenserna av en felaktig penningpolitik kan bli förödande, varnar Svensson.

– Inflationen har varit för låg de senaste 15 åren och den genomsnittliga arbetslösheten 0,8 procentenheter för hög, nästan 40 000 fler har varit arbetslösa i genomsnitt under perioden än om räntan hållits lägre.

Trots motsättningarna i Riksbanken har Svensson inga planer på att sluta.

– Jag har inte tänkt pensionera mig vid 65 års ålder. Jag tycker att det här är ett fantastiskt jobb, där jag får pröva penningpolitik i praktiken. Jag tycker att jag har lärt mig väldigt mycket, till exempel att man ska utgå från inflationen och arbetslöshetsnivån då räntan sätts.

Fakta. Riksbanken sätter räntan

Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla prisstabilitet, vilket har preciserats till att inflationen (konsumentprisindex, KPI) ska vara 2 procent. Samtidigt ska målen för den allmänna ekonomiska politiken stödjas i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Riksbanken ska utöver prisstabilitet också verka för finansiell stabilitet.

Om reporäntan sänks blir det billigare för hushåll och företag att låna pengar och investera, då ökar den ekonomiska aktiviteten, sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker. Om räntan i stället höjs gäller motsatsen.

Den finansiella stabiliteten kan påverkas med regler och lagstiftning, som till exempel bolånetaket på 85 procent.

Besluten om reporäntan fattas av Riksbankens direktion som består av sex personer. Det gör man vid de penningpolitiska mötena vid minst sex tillfällen per år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.