Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Strypt budget slår hårt mot amerikanerna

I morgon fredag träder de automatiska ­nedskärningarna i USA:s statsbudget i kraft. Värst väntas de slå mot anställda inom ­försvarsmakten, arbetslösa och lärare. ”Det här kommer att krossa Amerikas barn och familjer”, säger Randi Weingarten, ­ordförande för fackförbundet AFT.

Ingen vet exakt hur budgetkapningarna kommer att drabba olika områden, lika lite som hur stora negativa effekter de får på USA:s pågående, om än långsamma, ekonomiska återhämtning. Kapningarna må vara drastiska men många påpekar att de totalt sett inte är på mer än 85 miljarder dollar av en årsbudget på 3.600 miljarder, det vill säga 2,5 procent. Det är främst det politiska perspektivet som bestämmer reaktionen: från snudd på hysteri – att undergången är nära – till en attityd som närmast kan beskrivas som avspänd.

De som står för den senare inställningen, oftast republikaner med Tea Party-sympatier, anser förstås att det är en bra sak att budgetunderskottet kapas. Men de har också ideologiska orsaker till att vara nöjda, eftersom staten på så vis krymper. Detta ser de som viktigare än att stå upp för en traditionell republikansk försvarsvänlighet.

Utbildningsministern Arne Duncan har uttryckt att kapningarna i budgeten kommer att innebära att många lärare helt enkelt inte får komma tillbaka till sina arbeten i höst. Detta har kritiserats för att inte vara sanningsenligt, men ordföranden för fackförbundet AFT som organiserar bland annat lärare, är orolig.

– Vi kan inte spara oss till rikedom och vi kan inte fortsätta straffa barn och familjer och de som utbildar, läker och tar hand om dem, säger Randi Weingarten i ett pressmeddelande.

Att det i första hand är försvaret som drabbas av den nedskärning, som kongressen lagstiftade om sommaren 2011, hade partitaktiska orsaker. För att skrämma fram en framtida budgetuppgörelse enades Vita huset och kongressen om ett så brutalt yxhugg i statsutgifterna att det skulle framstå som alltför motbjudande för något av partierna att gå med på. Idén var att demokrater inte skulle vilja ha sociala besparingar, och republikanerna var allergiska mot nedbantningar av krigsmakten.

Men efter 18 månader finns ingen långsiktig budgetuppgörelse. Det pågår inte ens några förhandlingar i det politiskt förlamade Washington om att försöka avstyra det som nu kommer att inträffa. I stället ägnar sig president Barack Obama och kongressens republikanskt kontrollerade representanthus åt att skylla på varandra.

Från Vita huset har man intresse av att understryka hur katastrofala följder ”sequestern” får på olika områden, till exempel säkerheten på flygplatser och vid gränsstationer. Regeringen har redan börjat låta invandrarmyndigheterna frisläppa hundratals illegala immigranter, på grund av de budgetbesparingar som Homeland security (departementet för inrikessäkerhet) drabbas av.

I morgon eftermiddag kommer Obama och kongressens ledare från båda partierna ändå att träffas i Vita huset, men då har redan nedskärningarna trätt i kraft. Vad som möjligen kan diskuteras är om det finns förutsättningar för att göra nedskärningarna på ett mer ”intelligent” sätt, så att de inte slår så blint på olika budgetposter som det är tänkt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.