Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Studenter är dåliga på att kolla källor

Trots många informationskällor har studenter och elever problem med källkritik, visar en amerikansk studie. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivbild.
Trots många informationskällor har studenter och elever problem med källkritik, visar en amerikansk studie. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivbild. Foto: Mito Images/REX

Elever från mellanstadiet upp till universitetsnivå är förvånansvärt dåliga på att förstå vad information på nätet har för avsändare och om man kan lita på den eller inte. Det visar en studie med över 7.800 deltagande som universitetet Stanford gjort.

Det kan verka som om ungdomar har koll på läget när de flippar mellan Facebook och Twitter samtidigt som de laddar upp en selfie på Instagram och skickar ett sms.

Men en studie som Stanforduniversitetet gjort, visar att de är lättlurade offer när det kommer till att värderade informationen som sveper genom sociala medier.

Rapportförfattarna sammanfattar studenternas förmåga i ett ord: blek.

Studien omfattar elever från mellanstadiet upp till college, det vill säga spannet från cirka 10-22 år. Forskarna har låtit ungdomarna ta del av nyhetsartiklar, annonser och meddelanden, samt låtit dem granska vilka hemsidor som står som avsändare för olika typer av information. Rapporten ger olika exempel på hur ungdomarna lyckats med att förstå ett budskap på internet.

”Vi hade till exempel hoppats att en mellanstadieelev skulle kunna skilja på en nyhetsartikel och en annons, eller att högstadieelever som läser om vapenlagar skulle lägga märke till att en tabell kom från en (lobby)organisation för vapenägare. På collegenivå hoppades vi att studenter, som är online flera timmar om dagen, skulle titta bortom namnet på en sajt som bara presenterar den ena sidan i en omstridd fråga, och undersöka vem avsändaren är. Men i varje fall och på alla nivåer slogs vi av studenternas brist på förberedelse för att klara av detta”, skriver forskarna.

Forskarna är särskilt bekymrade över resultaten med tanke på alla sajter på nätet som låtsas vara något de inte är, på i stort sett på alla områden.

”Om man använder internet som ”världens bästa faktakoll” för att bli smartare och mer insatt – eller ”för att förstärka sina egna fördomar och bli mer ignorant och trångsynt” - kommer att avgöras av vår medvetenhet om problemet och hur utbildningen tacklar det”, konstaterar författarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.