Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-25 13:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/studie-elbilen-utklassar-vanlig-bil-kan-sanka-utslappen-med-70-procent/

EKONOMI

Studie: Elbilen utklassar vanlig bil – kan sänka utsläppen med 70 procent

Elbilar är betydligt bättre för klimatet än en traditionell fossilbil – även när man räknar med utsläpp från produktionen, batteriet och driften. Det visar en ny studie vid Chalmers.

Ett framtida förbud mot nyförsäljning av så kallade fossilbilar, alltså bensin- och dieselbilar, kan ge kraftigt minskade koldioxidutsläpp när de ersätts av elbilar. Även när uträkningarna tar hänsyn till produktionen av själva elbilen, dess batteri och produktion av elen.

– Det finns en farhåga att alla utsläpp kopplat till elbilens batteri, el och produktion skulle motverka den positiva effekten av att plocka bort de fossila bilarna. Vi har tittat på den svenska bilparken och hur den kan komma att förändras över tid, beroende på hur framtiden utvecklas. På så vis har vi kunnat räkna ut hur stora utsläppen är genom hela livscykeln för fossila bilar så väl som elbilar, säger Johannes Morfeldt, forskare inom fysisk resursteori på Chalmers.

Han har varit med och tagit fram studien vid Chalmers. Den har främst finansierats av forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Enligt studien kan livscykelutsläppen från de svenska bilarna minska från 14 miljoner ton koldioxid år 2020, till mellan tre och fem miljoner ton år 2045. Det är en minskning motsvarande cirka 70 procent. Exakt hur stor minskning som är möjligt beror framför allt på hur utsläppsminskningar i tillverkningsindustrin kan skäras ned.

Dessutom återstår det att se om ett förbud blir verklighet. Enligt januariavtalet har regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna beslutat att förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieseldrivna bilar från och med år 2030. För att förbudet ska kunna antas krävs dock ett beslut på EU-nivå.

Men även om förbudet blir verklighet betyder inte det att utsläppen kommer att försvinna i en önskvärd takt, menar Johannes Morfeldt.

– En vanlig tanke är att allt är löst så fort vi säljer elbilar i stor skala. Men i och med att det finns en fördröjning i bilparken har vi ett glapp mellan ett möjligt förbud fram till och med att vi har tillräckligt många elbilar i systemet för att minska utsläppen i linje med de svenska klimatmålen.

Om de svenska växthusgaserna ska minska i nivå med klimatmålen måste även inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel fortsätta öka, menar forskarna. Dessutom är långt ifrån alla konsumenter övertygade om att en elbil är rätt väg framåt. Bland annat har flera rapporter visat att tillverkningen av batterierna leder till stora utsläpp av växthusgaser.

– Utmaningarna handlar bland annat om tillgången på batterierna för att få tillräcklig räckvidd och att ha tillgång till laddinfrastruktur. Sen finns det även andra frågor kopplade kring batteriet, som metallerna i det. Där finns det hållbarhetsproblem, framför allt vad gäller de lokala miljöproblem och sociala faktorerna för de som jobbar med att utvinna metallerna, säger Johannes Morfeldt.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Transportation Research Part D: Transport and Environment och kan komma att användas som underlag i en statlig utredning om utfasningen av fossila bränslen.
Läs mer: Fler artiklar om elbilar

Ämnen i artikeln

Elbil
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt