Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/studie-nyanlanda-inspirerar-varandra-till-foretagande/

Ekonomi

Studie: Nyanlända inspirerar varandra till företagande

Bild 1 av 3 Maroun Aoun är nationell projektledare på Almi Företagspartner, ett statligt bolag som hjälper företagare.
Foto: Stiftelsen Internationella företagarföreningen i Sverige
Bild 2 av 3 Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Foto: Linnéuniversitetet
Bild 3 av 3 Henrik Andersson, nationalekonom på Uppsala universitet.
Foto: Allan Seppa/Studieförbundet Näringsliv och samhälle

Nyanlända startar oftare företag om de bosätter sig i kommuner med landsmän som är företagare. Det är sedan vanligt att de ger jobb till andra nyanlända, visar två olika studier.

– Att få hjälp av landsmän när jag kom till Sverige var väldigt viktigt för mig, säger Maroun Aoun, som i dag hjälper nyanlända att starta företag. 

Rätta artikel

Maroun Aoun vet hur viktigt det är att nyanlända företagare får hjälp att starta eget i Sverige.

När han själv kom hit från Libanon i slutet av 80-talet fick han hjälp av företagsamma landsmän och startade två företag inom fem år: En restaurang och en konsultfirma inom organisationsutveckling.

– I början är det väldigt viktigt om man kan få stöd från sina landsmän, som konkreta råd om hur saker fungerar i Sverige och hjälp med finansiering. Sedan behöver man hitta större professionella nätverk som kan ta företaget vidare så man inte fastnar i små enklaver, säger Maroun Aoun, som är nationell projektledare på Almi Företagspartner, ett statligt bolag som hjälper företagare att växa.

Nyanlända som hamnar i kommuner där det bor landsmän som driver företag är något mer benägna att starta företag inom fem år än andra nyanlända. Det visar en rapport från Studieförbundet Näringsliv och samhälle

Henrik Andersson, nationalekonom på Uppsala universitet, ligger bakom rapporten och studerade 14.700 personer från tio länder som kom till Sverige 1990 och 1991. De startade vanligtvis butiker, restauranger, frisörsalonger, taxibolag och skomakerier. Nyanlända från Syrien och Libanon drev oftare företag än de från Etiopien, Somalia och Vietnam. 

– Förutom effekten av lokala nätverk kan det bero på utbildningsgrad, tillgång på kapital och erfarenhet av eget företagande från där man kommer. Informella nätverk är det vanligaste sättet för att få jobb. Man drar nytta av kunskap och resurser som finns i lokala etniska nätverk, säger Henrik Andersson.

Nyanlända som startar företag kan i sin tur hjälpa andra att få jobb. 

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat enskilda firmor som hade anställda 2014. Ungefär tre procent av ägarna födda i Sverige hade minst en anställd med utomeuropeisk bakgrund som varit i Sverige i max fem år, jämfört med 36 procent av dem som var födda i Mellanöstern. De hade också i högre grad sin partner anställd.

Varken Maroun Aoun eller Mats Hammarstedt tror att det räcker med satsningar på företagande bland arbetslösa nyanlända. De vill att det ska bli lättare för alla att starta företag. Mats Hammarstedt påtalar att utbildningsnivå, bristande språkkunskaper, brist på sociala nätverk och kontakter och förekomst av diskriminering försvårar för utrikes födda.

– Vissa nyanlända startar egna företag som en sista utväg eftersom de inte får jobb, så det är en komplex fråga. Men de som startar eget och anställer andra med utländsk bakgrund kan spela en viktig roll för integrationen, säger Mats Hammarstedt.