Sverige har i dag den högsta inflationen på 30 år – över 7 procent. Dan Lucas, ekonomireporter på Dagens Nyheter, ger i Studio DN en historisk tillbakablick över 1900-talet, vad som hänt när inflationen har tidigare varit hög i Sverige och vad vi kan lära av tidigare exempel.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-06-07 19:05
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/studio-dn-sa-paverkas-din-ekonomi-nar-inflationen-ska-hallas-i-schack/

Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Lyssna här:
Den ständiga kampen mot inflationen, vem ägnar sig åt den och hur går den till?
– I Sverige har huvudansvaret för det här under en lång tid legat på centralbanken, det vill säga den svenska Riksbanken. De har olika verktyg, men det vanligaste, viktigaste och mest effektiva är räntan. De höjer sin styrränta och den lägger golvet, kan man säga, åtminstone för alla rörliga räntor i samhället. Genom att de höjer räntenivån, som betyder att alla lån blir dyrare. De flesta investeringar innebär någon form av lånande, även om man har ett sparkapital. Det blir ju också dyrare och gör att investerare, hushåll och företag blir lite mer försiktiga med vad de lägger pengarna på. Det är det som är tanken: det dämpar aktiviteten i ekonomin. Man kan säga att Riksbanken ”kyler av” ekonomin. Så är det i de normala fallen när du har en lång högkonjunktur, där det har varit väldigt mycket pengar i omlopp och producenterna inte hinner med att producera, vilket är den vanliga typen av inflation, säger Dan Lucas i Studio DN.
Vi ska göra en historisk tillbakablick över 1900-talet och vad som hänt när inflationen har varit hög i Sverige, och vad myndigheterna har gjort åt det. Det första exemplet är första världskrigets slut, 1918-1919. Då nådde inflationen 47 procent innan bubblan sprack. Vad hände vid den här perioden?
– Först ska man förstå att Första världskriget var ur svensk ekonomisk historia en märklig tid. Å ena sidan hade man varubrist. Sverige var neutralt, och det var mycket sträng neutralitet. Det gjorde att väldigt mycket importerade varor inte kunde komma in i landet. Vi fick också en dålig skörd av råg och potatis 1916, och det var de fattiga och arbetarnas standardföda. Varubristen i sig drev på prisökningarna. Det var också en tid av otrolig spekulation. Vissa blev mycket, mycket rika på att sälja varor, i huvudsak livsmedel, till de krigförande länderna, i synnerhet Tyskland. Man kallade dem ”gulaschbaroner”, ett föraktfullt uttryck som användes för nyrika, vräkiga spekulanter. De spekulerade på börsen, belånade sina aktier, och fick göra det till väldigt hög del i bankerna. Det ledde till en inflationsbubbla. Riskbanken var ganska tafatt och fick tillslut höja diskontot, som den tidens styrränta hette. Men det hjälpte inte. Inflationen var ännu högre och fortsatte uppåt tills det sprack.
[...]
Det här är ett utdrag ur podden Studio DN. Lyssna på hela avsnittet för att höra mer om inflation under 1900-talet och fram till i dag, vad som triggat utvecklingen, vilken betydelse krig har för inflation och vad vi kan lära av historien.
Lyssna på hela avsnittet här:
Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga
Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.
I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.
Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se
Läs mer:
Dokument: Därför startar spiralen som väcker inflationsspöket