Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svartlistning-ny-stridslinje-infor-handelssamtal-mellan-usa-och-kina/

Ekonomi

Torbjörn Petersson: Svartlistning ny stridslinje inför handelssamtal mellan USA och Kina

USA har svartlistat flera kinesiska företag, bland annat Hikvision, specialiserat på igenkänning av ansikten. Foto: Mark Schiefelbein/AP

USA öppnar en ny stridslinje mot Kina just när parterna ska inleda nya handelsförhandlingar på högsta nivå i Washington. Vita huset svartlistar framstående kinesiska AI-företag och inför visumbegränsningar för kinesiska politiker – som i båda fallen anklagas för att ha bidragit till gripandet av över en miljon uigurer i västra Kina.

Tidpunkten för beslutet tycks USA ha valt med omsorg för att höja insatserna inför mötet. Handelskriget mellan USA och Kina har redan pågått i långt över ett år. Att USA hänvisar till brott mot mänskliga rättigheter ses i Kina som ytterligare en provokation.

Den kinesiska delegationen på lägre nivå, som under början av veckan träffat sin amerikanska motpart i Washington för att förbereda samtalen, har enligt uppgift vägrat att diskutera nyckelfrågor.

Några framsteg har inte gjorts och den biträdande kinesiske premiärministern Liu He och hans grupp kan därför komma att lämna förhandlingarna, som inleds på torsdagen, tidigare än väntat, uppger en källa för Hongkongtidningen South China Morning Post.

Under snart två år har det styrande kinesiska Kommunistpartiet, enligt FN och internationell expertis, gripit över en miljon uigurer och invånare ur andra muslimska minoriteter i regionen Xinjiang, De har placerats i arbetsläger där de tvingats avsäga sig sin religiösa tro, studera Kommunistpartiets lära och tala endast kinesiska.

Under denna tid har västvärlden ibland fördömt handlingarna och kallat dem ett av de värsta pågående brotten mot mänskliga rättigheter i världen, men i övrigt inte reagerat. 

Kinesiska myndigheter förnekar beskrivningen och talar i stället om de gigantiska lägren som yrkesutbildningscenter för att hjälpa minoriteterna till jobb och integration i samhället.

I början av veckan svartlistade det amerikanska handelsdepartementet 28 kinesiska organisationer och företag, däribland säkerhetsmyndigheten i Xinjiang, lokala polisstationer och åtta av landets främsta företag inom artificiell intelligens. De anklagas för att på olika sätt ligga bakom förtrycket av uigurer, kazaker och andra minoriteter. 

Dessa organisationer och företag förbjuds därför att köpa komponenter från amerikanska bolag utan specialtillstånd från Washington. 

Av företagen som svartlistas är några stora, som Hikvision och Dahua, specialiserade på ansiktsigenkänning och redan bland Kinas klarast lysande stjärnor inom artificiell intelligens. AI är ett prioriterat område i Kina, där landet år 2025, enligt planen, ska vara världsledande. 

Några av de andra bolagen är nystartade och har getts extremt goda framtidsutsikter. Komponenterna de behöver för sina produkter har de hittills ofta köpt i USA. Sannolikt har de tillräckligt i lager för att klara sig en tid, men därefter väntas svartlistningen svida. På längre sikt tvingar det Kina att utveckla sina egna komponenter. 

Tidigare i år straffade USA den kinesiska teknikjätten Huawei på liknande vis genom att kräva exporttillstånd av de företag som ville sälja mjukvara till Huawei.

Att det amerikanska handelsdepartementet för sitt beslut nu hänvisat till brott mot mänskliga rättigheter är ovanligt. President Donald Trump har heller inte utmärkt sig för att driva frågor om mänskliga rättigheter.

Mycket tyder i stället på att de amerikanska åtgärderna vidtagits för att de tidsmässigt sammanfaller med samtalen om handelskonflikten.

Trump kan ha räknat med att svartlistningen och visumbegränsningen skaffar honom extra förhandlingsutrymme – i en tid då Kina troligen helst vill dra ut på förhandlingarna så att han eventuellt hinner försvinna från Vita huset, efter nästa val. 

En talesperson för Kinas utrikesdepartement sa att USA använder mänskliga rättigheter som förevändning för att straffa kinesiska företag. Han anklagade Vita huset för att lägga sig i Kinas inre angelägenheter. Och sa att ”det finns inga problem med mänskliga rättigheter i Xinjiang”.

På den sista punkten har FN och en rad internationella människorättsorganisationer en helt avvikande uppfattning: långt över en miljon invånare har mot sin vilja förts iväg till lägren. 

När USA slutligen väljer att reagera med handling mot Kina hälsas det därför välkommet av regimkritiker. 

För stämningen under det stundande handelsmötet innebär det sannolikt iskyla.

Läs mer: Speljätte i blåsväder efter att ha vikt sig för Kina