Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svensk äldreomsorg kan exporteras till Japan

Gunlis Järstrand tar emot en grupp japaner på studiebesök. Annamarie Hansson-Heuer som hjälper henne hemma sju timmar i månaden får en rejäl kram.
Gunlis Järstrand tar emot en grupp japaner på studiebesök. Annamarie Hansson-Heuer som hjälper henne hemma sju timmar i månaden får en rejäl kram. Foto: Paul Hansen

Det nya avtalet som ska underlätta handel mellan EU och Japan ger nya möjligheter för svensk tjänsteexport. Bland annat har äldreomsorgen stor potential till följd av Japans åldrande befolkning, enligt chefsekonomen Andreas Hatzigeorgiou.

Det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan som presenterades under G20-mötet i Hamburg i juli väntas skapa stora möjligheter för svensk tjänsteexport. Några punkter diskuteras fortfarande men inom några månader väntas avtalet vara i hamn. Enligt Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare kommer efterfrågan att bli extra stor på tjänster relaterade till att människor lever längre.

– Vård och hälsa kan bli Sveriges nya exportsuccé. Runt om i världen finns en åldrande befolkning, där Japan leder ligan. Därför är efterfrågan på lösningar inom äldreomsorg särskilt hög, säger han.

Ett tiotal akademiker från den japanska universitetsvärlden har samlats hemma hos 85-åriga Gunlis Järstrand för att studera det privata vårdbolaget Liveas koncept inom äldreomsorg. Hon bor kvar hemma i den rymliga lägenheten i Tyresö, sydöst om Stockholm, men hade gärna flyttat till något mindre. Sju timmar i månaden får hon hjälp av undersköterskan Anna-Marie Hansson Heuer med städning och ledsagning. Kontakten mellan de två är minst sagt personlig.

– Jag tycker om allt med henne. Det enda jag inte gillar är att hon inte är min dotter, säger hon.

Besöket från Japan är uppskattat, även om hon inte var beredd på att det skulle vara så många som kom och hälsade på.

– Det var trevligt att de kom hit men jag hade väntat mig att det skulle komma två killar, säger hon.

Var fjärde person väntas vara 65 år eller äldre år 2030, enligt Socialstyrelsen. Äldreomsorgen utgör 2,8 procent av Sveriges BNP. Under 1990-talet öppnade många kommuner upp för privata aktörer inom äldreomsorgen. Vårdtagare har själva rätt att välja om vården ska komma från en privat aktör eller från offentlig sektor.

Jag tycker om allt med henne. Det enda jag inte gillar är att hon inte är min dotter.

Liveas koncept går ut på att bedriva hemtjänst med inspiration och kompetens hämtad från näringslivet. Bolaget startade i oktober 2016 och har åtta timanställda och tio kunder.

– Det viktigaste är att se till kundens helhetsbehov och att noggrant handplocka personal. Resten är stödprocesser som kan effektiviseras. Det ska vara kvalitet på rätt ställen, vilket är något hemtjänsten ofta missar. Personalen ska kunna ägna sig åt kunden, inte åt onödigt arbete, säger Liveas vd Pia Sundberg.

Besökarna från Japan lyssnar uppmärksamt när Gunlis Järstrand berättar om sin vardag. En av dem är Yuko Nakamura, som är socionom och arbetar som rektor. Hon reser runt i Skandinavien för att för att jämföra olika koncept inom äldreomsorgen.

– Det är intressant att se hur människan står i centrum, säger hon.

Svensk barn- och äldreomsorg är välansedd i Japan och Sverige används ofta som ett föregångsland, säger hon. Liveas koncept liknar hur det ser ut på många ställen hemlandet.

– Normalt sett är äldreomsorgen privatiserad. Jag kommer att jämföra de olika koncept som vi studerar och ta med mig det tillbaka till Japan, säger hon.

Pia Sundberg ser det nya frihandelsavtalet som en möjlighet att exportera upplägget till Japan.

– Vi har ett utvecklat tänk och koncept som vi hoppas kunna sälja i Sverige och utomlands. Mycket inom äldreomsorgen kan förbättras, säger hon.

Handelshindren för svenska företag som exporterar till Japan har hittills varit högre för tjänster än för varor. Äldreomsorgen kommer att omfattas av den del av avtalet som underlättar för tjänsteexport, enligt Andreas Hatzigeorgiou. Han säger att ett troligt upplägg för företag som Livea är att sälja de tjänster som erbjuds.

– I grund och botten handlar det om ett svenskt företag som levererar tjänster inom äldreomsorg. Företaget vill alltså sälja tjänsterna så att samma tjänster levereras i Japan, säger han.

Fakta. Frihandelsavtal mellan Japan och EU

Japans varutullar slopas till 97 procent och EU:s till 99 procent.

Avtalet innebär även marknadstillträde till varor, tjänster och offentlig upphandling samt ökat samarbete inom områden som exempelvis konkurrens och hållbarhet.

Japan är Sveriges näst största handelspartner i Asien. Bara Kina är större.

Omkring 1 500 svenska företag bedriver handel med Japan.

Förhandlingarna har pågått i fyra år.

Ändringar i regelverket som förenklar handeln kommer att göras.

Av svenska företag som exporterar till Japan är två tredjedelar småföretag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.