Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-22 00:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svensk-ekonomi-storre-an-tidigare-beraknat/

Ekonomi

Svensk ekonomi större än tidigare beräknat

Foto: AP

Sveriges bnp har underskattats. Men exporten har samtidigt överskattats, och svenskarna sparar märkbart mindre än tidigare trott. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Förändringarna kan bland annat innebära en högre EU-avgift.

I en stor översyn av Sveriges officiella ekonomiska statistik skrev Statistiska centralbyrån, SCB, på fredagen upp landets bnp-nivå med drygt 1 procent. Även sammansättningen av svensk ekonomi förändras i de nya siffrorna.

SCB har sedan 1960-talet summerat Sveriges nationalräkenskaper och med jämna mellanrum gjort större revideringar av de viktiga siffrorna.

Bland de ändringar som utmärker sig finns hushållens konsumtion, som har varit högre än man tidigare trott. Svenskarna spenderar mer pengar utomlands, enligt den nya statistiken. De har också lagt mer pengar på restaurangbesök och hotell än tidigare beräkningar visat.

Att konsumtionsnivån har varit högre påverkar i sin tur statistiken över sparandet. 

Torbjörn Isaksson, prognoschef på Nordea, reagerar särskilt på att tidigare siffror har gett en skönmålande bild av hur mycket pengar hushållen egentligen har lagt undan i buffert.

– Jag tycker att det finns dramatik i hur man har reviderat hushållens sparande. Man har sänkt sparkvoten ganska mycket. Under åren mellan 2016 och 2018 konsumerade svenskarna mycket, de brände alla pengar. Bufferten att hantera oförutsätta hantera oförutsedda utgifter är därför inte så stor, säger han.

Den nya översynen handlar främst om att SCB har förbättrat underlagen för statistiken.

– Den här gången har vi bytt ut ganska många källor i beräkningarna. Vi har övergått i större utsträckning till en undersökning som heter företagens ekonomi, som är baserad bland annat på företagens årsredovisningar, säger Helena Kaplan, enhetschef för produkträkenskaper på SCB.

Sveriges utrikeshandel förändras samtidigt på marginalen. Industrins export skrivs ned, med tappet kompenseras alltså av andra poster som revideras upp.

– Det som framför allt påverkas är nivån på bnp, medan tillväxttakterna mellan år inte ändras lika mycket, säger SCB:s Helena Kaplan.

Summan av svarta löner i svensk ekonomi skrivs också upp med hela 20 miljarder kronor.

– Vi har bytt beräkningsmodell helt enkelt, så att svarta löner följer den vanliga löneutvecklingen, säger Helena Kaplan.

Läs mer: Carl Johan von Seth: Så blev svenskarna 50 miljarder rikare över en natt 

Den uppdaterade statistiken ger en något annorlunda bild av vad som hände i svensk ekonomi under finanskrisen 2008–2009. Tappet i bnp visar sig ha varit mindre, förklarar Helena Kaplan.

– Vi har reviderat upp konsumtion och investeringar, och eftersom konsumtionen var relativt stabil under finanskrisen blir fallet i bnp-tillväxten mindre.

Revideringarna kan få praktiska konsekvenser. Både Sveriges EU-avgift och biståndsbudget beräknas utifrån bruttonationalinkomsten, som nu ändras.

När det gäller konjunkturläget 2019 ger den nya statistiken ett tydligare intryck av att svensk ekonomi är på väg att bromsa in.

– Vi har en svagare ekonomisk utveckling för 2019 än vi trodde, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Även Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson säger att avmattningen är tydligare, och kanske ännu kraftigare än statistiken visar.

– Svensk statistik håller en god kvalitet jämfört med andra länder. Men det är svårt att göra statistik, och man ska ta den med en nypa salt, säger Torbjörn Isaksson.