Uppdatering 2019-12-02, 12:59 Artikeln har tillfogats rättelser. 

I en före detta skola i Malmöstadsdelen Fosie ligger nypressad ost i prydliga rader, luftfuktigheten är hög, temperaturen likaså. 

– Tiden är vår största utmaning just nu. Att hinna med och kunna möta kundernas efterfrågan, säger Rawi Godeh, marknads- och försäljningsansvarig på Nablus mejeri. 

Dagens arbetspass är just avrundat för det tiotalet anställda på familjeföretaget. Rawi Godeh visar runt bland rostfria kar, kylar och byttor. När han flyttade till Malmö tillsammans med föräldrar och syskon i början av 2000-talet, var osten en av sakerna de saknade med den gamla hemstaden Nablus i Palestina.

– Både min mammas och pappas släkt har en lång tradition av osttillverkning. I Sverige började vi först tillverka för eget bruk och till vänner. Sedan startade vi mejeriet 2010, berättar han.  

Ostarna tillverkas av komjölk från en gård i Bara, några kilometer utanför Malmö. I utbudet finns bland annat nablusiost och akkawiost, namngivna efter den palestinska staden Nablus och den israeliska Akko. Och så en egen variant på grillosten halloumi som traditionellt brukar förknippas med Cypern.

Importen av den salta, gummiaktiga osten har ökat rekordartat de senaste åren. I somras rapporterade DN om att det finns risk för brist framöver då efterfrågan ökar även bland andra europeiska länder som Tyskland och Frankrike. 

Kort därefter briserade nyheten om att Cypern har högst förekomst av antibiotika i sin djurhållning i hela EU sett till antalet djur och deras vikt – nära fyrtio gånger mer än i Sverige, enligt siffror från Europeiska läkemedelsmyndigheten. 

Begreppet ”halloumiskam” myntades och Världsnaturfonden WWF varnade för att den cypriotiska halloumin inte skulle få grönt ljus i höstens konsumentguide – vilket den heller inte fick (den ekologiska varianten fick dock gult ljus).  

Som respons gick Cypern till angrepp, landets vice statsveterinär hävdade bland annat att Sverige startat ett handelskrig mot deras produkter. 

Läs mer: Fortsatt hård kritik mot Cyperns antibiotikaanvändning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet gick till Cyperns försvar och menade i en insändarartikel att antibiotikan inte ges till kor, får eller getter och därmed inte till de djur som ger mjölk till ost.

Oavsett vilket har debatten gjort avtryck, inte minst för de svenska småmejerier som tillverkar egna varianter av den populära osten.  

– Debatten har definitivt varit positiv för oss. Den öppnade ögonen på oss svenskar. Samtidigt ligger lokalproducerat i tiden. Jag tror att oron för klimatet och miljön gör att folk sätter stort värde på att kunna köpa vad de behöver lokalt, säger Rawi Godeh.

För att möta den ökade efterfrågan har det Malmöbaserade mejeriet nu ställt om och utökat sin produktion, bland annat genom nyanställningar och större lokaler.

Man har slutit avtal med Coop, vilket innebär att några av företagets produkter går att köpa direkt eller beställa i matkedjans drygt 600 butiker runt om i landet. 

– Den svenska halloumin får en bredare distribution hos oss på Coop. Den ska finnas i alla Stora Coop och vara möjlig att beställa för alla våra andra butiker, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop. 

Enligt honom var avtalet egentligen planerat redan före den stora halloumidebatten. 

– Dels har vi känt till antibiotikaanvändningen på Cypern länge. Dels finns det ett stort intresse för att köpa mer svenskt framför allt när det gäller kött och mejeriprodukter efter fjolårets torra sommar och värma väder. Det är en tydlig trend, säger han. 

Ica har slutit ett liknande avtal med det dalsländska mejeriet Dalsspira vars grillost finns tillgänglig i matkedjans butiker runt om i landet. Nablus mejeris produkter finns numera även i Icas och City gross sortiment.

– Våra ostar har funnits lokalt, både i Coops och Icas butiker i Malmö och Lund, men med nya avtal kan även andra butiker få möjlighet att köpa in, säger Rawi Godeh. 

Halloumi är ett skyddat varumärke vilket innebär att äkta halloumi endast får tillverkas på Cypern av lokalt producerad mjölk. 

För att stärka skyddet har den cypriotiska stiftelsen ”The Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi” under flera år fört en process med EU-kommissionen om att få ursprungsskydda halloumin inom EU.

– Om en grupp producenter får en produkt registrerad som en skyddad ursprungsbeteckning är det staten som genom särskilda inspektörer kontrollerar om skyddet efterlevs eller inte. Har ett företag registrerat ett varumärke måste företaget självt lägga resurser på att bevaka och kontrollera om någon gör intrång på detta på marknaden, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

– Vi menar att namnet halloumi är generiskt, en allmän beteckning för den här typen av ost. Men vi följer utvecklingen. Skulle de få igenom sin ansökan om skyddad ursprungsbeteckning i EU-kommissionen så anpassar vi oss naturligtvis, säger Bryan Ahmed, mejeriets affärsutvecklingschef.

Ett exempel på hur den cypriotiska stiftelsen gör detta är att man i slutet av 2018 fick Skaramejeriet Stekosterian att byta namn på sin stekost ”filloumi” (numera ”Hokus pokus filliostus”) eftersom den ansågs kunna förväxlas med halloumi.

Nablus mejeri, vars grillost etiketteras ”halloum” i butikerna, har hittills inte haft någon kontakt med den cypriotiska stiftelsen. 

– Halloum kommer från arabiskan och vi gör den på eget recept från Nablus, säger Rawi Godeh. 

I takt med att halloumins popularitet har ökat, dyker det upp alltfler lokala varianter. I början av året registrerade föreningen Sveriges gårdsmejerister det egna, varumärkesskyddade namnet eldost. 

– Tidigare har många av våra medlemmar tillverkat osten under annat namn, på gårdsnivå. Vi såg flera fördelar med att bilda ett gemensamt varumärke, inte minst att det skulle garantera hantverksmässighet och att osten är gjord på svensk, färsk mjölk, säger Linda Elvingsson på Sveriges gårdsmejerister. 

Hon uppskattar att ett trettiotal av föreningens 125 medlemmar i dag tillverkar eldosten. Många av dem fick plötsligt väldigt mycket att göra efter sommarens diskussioner om förekomsten av antibiotika i den cypriotiska halloumin. 

– Även om vi länge har känt till förhållandena på Cypern, hade vi inte kunnat förutse att rapporteringen skulle få sådana effekter, vi var inte förberedda på att efterfrågan skulle öka så väldigt snabbt, säger Linda Elvingsson. 

Hon berättar att även om många gårdsbutiker ha stängt under vintersäsongen, så har efterfrågan inte minskat. 

– Redan förra året märkte vi att intresset ökade. Det beror nog på flera mekanismer, som den vegetariska trenden och intresset för det lokalproducerade. Men bortsett från det har ju all den här rapporteringen varit väldigt positiv för oss.

 

Rättelser: Cypern använder omkring 40 gånger mer antibiotika i sin djurhållning jämfört med Sverige. I en tidigare version angavs en annan siffra.

Akko är en israelisk stad. I en tidigare version fanns en annan uppgift.