Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 15:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svensk-handel-anmal-alltid-it-brott-betala-aldrig/

EKONOMI

Svensk Handel: Anmäl alltid it-brott – betala aldrig

Foto: Lisa Mattisson

It-attacken mot Coop tog en hel vecka att lösa och kommer att kosta bolaget hundratals miljoner. Den skakar samtidigt om den svenska detaljhandeln.

– Vi måste jobba bort skamfaktorn – brotten måste anmälas. Men vi behöver också bättre hjälp av polisen. säger Mats Hedenström på branschorganisationen Svensk Handel.

Ett utpressarvirus planterades i ett datorprogram som används hos Coop och stängde ner kassorna i en majoritet av de 830 butikerna. En smäll mot Coop men också ett bevis på detaljhandelns sårbarhet.

– Det är klart att detta var en allvarlig varningsklocka för handeln och för hela samhället. Pandemin har gjort att e-handeln i dagligvarubranschen i det närmaste fördubblats, så det kommer att röra sig om allt större belopp som är i omlopp.

Det säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Svensk Handel. Han fortsätter:

– Vi kan absolut göra mer för att skydda oss i handeln och försöker hela tiden öka kunskapen, men samtidigt ser vi att de rättsvårdande myndigheterna inte hänger med. Sverige borde ta krafttag mot den it-relaterade brottsligheten.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.
Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel. Foto: Pmagi AB

Ica, som står för drygt hälften av den svenska dagligvaruhandeln, drabbades indirekt genom att utpressarviruset också slog ut vissa kassor i dotterbolaget Apoteket Hjärtat.

– Men alla butiker höll öppet som vanligt. Vi kommer nu att fortsätta arbetet med att åtgärda störningar och stärka säkerheten, it-attacken är polisanmäld, säger Edvard Lind, prssansvarig på Ica-gruppen.

Häromdagen sade finanskonsulten Rolf Karp, som följt dagligvaruhandeln länge, att ”detta kommer att hända igen”, och pekade på att andra detaljhandelskedjor kan drabbas.

DN har bett om svar från Ica på en rad frågor, bland annat om vilka åtgärder Ica vidtar med anledning av Coop-attacken, om detta kunde ha drabbat Ica, hur ofta man avstyr försök till intrång och om koncernen någon gång betalt lösensumma för att bli fria ett problem.

– Vi avböjer att kommentera, säger Edvard Lind på Ica.

Samma reaktion får DN från klädjätten H&M. På norskägda elektronikvarukedjan Elgiganten hade man på måndagseftermiddagen ännu inte återkommit med svar.

Enligt Svensk Handels enkätundersökning, som publicerades i vintras, uppgav mer än fyra av tio tillfrågade medlemsföretag att de utsatts för någon typ av it-relaterade brott. Det var allt från falska e-mejl och bluffakturor till nätfiske (phising) och virus.

– Rånen av kontanter har gått ner, men de digitala kortbedrägerierna skenar. Helst skulle ju vi vilja ligga steget före, men åtminstone komma ikapp brottslingarna. Då behöver lagstiftningen anpassas, ett exempel är att få anmäla anonymt menar Mats Hedenström.

Enligt undersökningen läggs mer än hälften av polisanmälningarna ner, bara någon procent av fallen leder till åtal. Men det framgår också att bara vartannat drabbat bolag tog saken till polisen.

– Vi måste jobba bort hela skamfaktorn, det måste bli lika naturligt att anmäla den här typen av brott som tillgrepp i butikerna. Men de kräver också bättre hjälp från myndigheterna.

– Och man får aldrig betala lösensumma – det gynnar bara fortsatt brottslighet, säger Hedenström.

Ämnen i artikeln

Coop
It-säkerhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt