Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

”Svensk valfrihet om pensionen leder fel”

Hur stor blir pensionen?
Hur stor blir pensionen? Other: Fredrik Sandberg / TT

Det svenska premiepensionssystemet leder inte till aktiva val. Så gott som alla som nu går in i systemet låter Sjunde AP-fonden ta hand om pensionssparandet. Det framhåller amerikanske toppekonomen Richard Thaler som vill reformera systemet.

– Premiepensionssystemet fungerar inte längre som det var tänkt. Vid starten valde de allra flesta att placera sitt pensionssparande i fonder. Men nu är det färre än 0,5 procent av de nyinträdande i systemet som gör ett aktivt val, säger Richard Thaler som är professor vid Chicagouniversitetet.

Han är ett världsnamn inom beteendeekonomi, där psykologi och ekonomi möts, och nämns ofta som en tänkbar ekonomipristagare.

Nu är Richard Thaler i Sverige för att diskutera tänkbara reformer inom premiepensionssystemet.

– Systemet med valfrihet inom svenska pensionssystemet håller på att avskaffa sig själv. Om det fortsätter som nu, kommer Sjunde AP-fonden bli helt dominerande. Det beror inte på politiska beslut, utan på att pensionsspararna föredrar att vara passiva, framhåller han.

Ändå har antalet fonder i systemet ökat starkt och är nu uppe i nära 900. Men just detta gör det allt svårare med aktiva val, poängterar Richard Thaler.

– Vilken restauranggäst kan välja från en så lång vinlista? frågar han.

Motsvarigheten till husets vin är i så fall Sjunde AP-fonden, som har blivit där allt fler hamnar. Enligt Richard Thaler beror det i huvudsak på två grupper. Det är dels de oinformerade som helst avstår från att välja, dels är de välinformerade som ser den höga avkastningen i denna statliga ickevalfond.

– Sjunde AP-fonden har under en längre tid överträffat världsindex för aktier, vilket är mer än vad andra kan visa upp. Därför ser de flesta ingen anledning att göra något annat val, betonar Richard Thaler.

Pensionsspararna känner nog inte till vilka risker som finns hos Sjunde AP-fonden. Om de visste mer, kunde detta påverka deras val.

Men orsaken till Sjunde AP-fondens höga avkastning är att risktagandet är relativt högt. Man har en stor andel aktier, jämfört med andra tillgångar, och dessutom en relativt hög skuldsättning.

Detta ger en hävstångseffekt som förbättrar resultaten i goda tider, men som i en krissituation också riskerar att förvärra förlusterna.

– Pensionsspararna känner nog inte till vilka risker som finns hos Sjunde AP-fonden. Om de visste mer, kunde detta påverka deras val, framhåller Richard Thaler.

Han presenterar en beräkning som visar att hävstången skulle leda till stora förluster för Sjunde AP-fonden vid en global finanskris, liknande den för cirka tio år sedan. Det skulle ta lång tid för pensionssparandet att repa sig efter detta.

Richard Thaler skisserar ett förändrat pensionssystem där man i stället kan välja mellan några få fonder. Hävstången i Sjunde AP-fonden skulle också begränsas. Resultatet blir i så fall större överblickbarhet och samtidigt lägre risk för pensionsspararna, anser han

Avkastningen i Sjunde AP-fonden skulle dock på kort sikt bli lägre och dess vd Richard Gröttheim går emot Richard Thalers förslag:

– Följden skulle bli lägre pensioner än vad som nu kan åstadkommas. Risknivån i PPM-systemet är inte så hög, om man beaktar att pensionsspararna också har sin allmänna pension och ofta - vid sidan av denna – även andra tillgångar.

Läs mer: Regeringen redo överge premiepensionen

I politiken finns också skilda uppfattningar, där regeringen vill se justeringar i premiepensionssystemet medan Allianspartierna slår vakt om nuvarande valfrihet.

Inom den parlamentariskt sammansatta pensionsgruppen, som övervakar systemet, har man svårt att komma överens om förändringar av det slag som Richard Thaler är inne på.

Maria Crofts: Se till att säkra systemet men ta inte ungas premiepension

Fakta/Richard Thaler

  • Professor vid Chicagouniversitetet.
  • Ledande namn inom beteendeekonomi som kombinerar psykologi och ekonomi.
  • En av pionjärerna bakom ”nudging”, teorin hur man knuffa människor i viss riktning för att påverka deras val, till exempel av pensionsfonder.
  • Född 1945 i New Jersey.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.