Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenska kommuner får betalt för att låna

Foto: TT

Sveriges kommuner och landsting får betalt för att låna. Under första halvåret i år tjänade de 63 miljoner kronor – på lån som deras gemensamma finansbolag, Kommuninvest, förmedlat till dem.

Minusräntan, att Riksbanken har sänkt sin styrande ränta till under noll, för med sig märkliga effekter. En är att riktigt stora låntagare faktiskt kan få betalt för att ta lån.

Kommuninvest ägs av merparten av landets kommuner och landsting och har till uppgift att hjälpa kunderna – dit även kommunala bolag hör – med lån.

Läs mer: Vad innebär minusränta?

Kommuninvest ger ut obligationer, en form av skuldsedlar, för att finansiera lån till sina kunder. Av de sju obligationslån som just nu löper, är de fyra som gör det till negativ ränta.

De pengar som Kommuninvest får in på så sätt lånar de ut till kunderna. Det sker utan vinst, men med avdrag för Kommuninvests egna kostnader. Med negativ ränta kan kommunerna låna – och få betalt för det.

Foto: Foto KommuninvestExakt hur mycket och till vilken ränta vill inte Björn Bergstrand (bilden), ansvarig för mediarelationer på Kommuninvest, berätta.

– Men det är betydande belopp, säger han.

Då Kommuninvest ger ut obligationer för tiotals miljarder kronor blir det mycket pengar som kunderna kan tjäna på att låna.

– Under första halvåret i år betalade vi ut 62,8 miljoner kronor till kunderna, på grund av minusräntan, säger Björn Bergstrand.

Ett typiskt lån för en kommun är ett treårigt lån som löper till rörlig ränta, runt –0,15 procent. På ett lån på 100 miljoner kronor betyder det att kommunen får 150 000 kronor per år.

Enligt Bergstrand har inte efterfrågan på lån ökat från kunderna på grund av minusräntan. Kommunerna har skäl att låna till investeringar ändå, främst på grund av den ökande befolkningen.

– Däremot kan man säga att hur kunderna lånar har påverkats av minusräntan. Det blir mer av korta löptider där den negativa räntan är som störst, säger han.

Men det finns en baksida av myntet också. Även om privatpersoner – än så länge – inte får betala för att ha pengar på ett bankkonto, får andra göra det. Stora organisationer, som företag, har i vissa fall råkat ut för att betala för att de har likviditet, reda pengar, på ett konto.

Bland dessa finns flera kommuner. Riktigt stora kommuner kan under perioder ha tiotals, ja hundratals miljoner i extra likviditet som de måste tillfälligt placera. Och de har då fått betala en avgift för att ha dem på ett konto.

Foto: Rickard L Eriksson– I våras var det ett 20-tal kommuner som jag hade kontakt med och som beklagade sig över att de fick betala för att ha sin likviditet på banken, berättar Annika Wallenskog (bilden), chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Ett råd hon gav var dels att byta bank – alla banker handlar inte på samma sätt.

– Ett annat råd är att man är noggrann med sin likviditetsplanering, säger Annika Wallenskog.

I våras var det ett 20-tal kommuner som jag hade kontakt med och som beklagade sig över att de fick betala för att ha sin likviditet på banken.


Det betyder att kommunen ska var mycket noga med att se till att inkomster och utgifter fördelas jämt så att det inte finns behov av att ”parkera” pengar på ett bankkonto.

Men minst en kommun, Olofström, har lyckats skriva in i sitt avtal med sin bank att den inte fick ta ut minusränta.

– Det står med i vårt avtal att inlåningsräntan aldrig kan bli negativ, berättar ekonomichefen Karl Andrae.

– Det gjorde vi i samband med en upphandling av banktjänster, fortsätter han.

Det finns tillfällen när kommunen har över 100 miljoner kronor på bankkonton. Med minusränta hade det kunnat kosta kommunen stora summor.

– Det känns rätt så skönt att slippa tänka på den biten, säger Karl Andrae.

Foto i text: Kommuninvest, Rickard L Eriksson

Fakta. Kommuninvest

Riksbanken har i flera år pressat reporäntan – den ränta som banken använder för att styra andra räntor. Syftet är att göra det billigt för företag att låna och investera – och att på så sätt försöka tvinga upp inflationen till bankens mål på två procent.

Kommuninvest emitterar, ger ut, obligationer som köps av långivarna, oftast stora institutioner. Pengarna som Kommuninvest får in lånas ut till företagets kunder. Kommuninvest är inte vinstdrivande och därför kan även kommunerna ta del av förmånen med de billiga lånen.

Kommuninvest började som ett samarbete mellan ett tiotal kommuner för 30 år sedan.

Fakta. Så går det till
  1. Kommunen A-stad behöver låna 100 miljoner kronor och vänder sig till Kommuninvest för att låna av bolaget.
  2. Kommuninvest har redan lånat miljarder genom att ge ut obligationer, en typ av skuldsedlar, på den europeiska kreditmarknaden. Är det kort löptid får Kommuninvest en negativ ränta på lånet – de får pengar för att låna.
  3. Kommuninvest beviljar A-stad lånet – som löper till –0,15 procents ränta. A-stad tjänar 150 000 kronor på årsbasis av att låna 100 miljoner kronor.
Detta har hänt.

29 oktober. Reporäntan sänks till 0.

17 december. Riksbanken varnar för att nollräntan kommer att gälla under längre tid än väntat.

12 februari. Riksbanken kommer beskedet att reporäntan sänks till –0,1 procent. Aldrig tidigare under bankens 350-åriga historia har räntan varit negativ. Dessutom köper banken statsobligationer för 10 miljarder kronor. Det spär på penningmängden i samhället och ska tvinga upp inflationen.

18 mars. Räntan sänks till –0,25 procent och köpen av statsobligationer ökas till 30 miljarder kronor.

29 april. Räntan ligger kvar men obligationsköpen ökas med 50 miljarder kronor.

2 juli. Räntan sänks till –0,35 procent och obligationsköpen ökar med 45 miljarder kronor.

28 oktober. Köpen av statsobligationer utökas med 65 miljarder kronor. Räntan hålls kvar på –0,35 procent – men direktionen säger att räntan kommer att ligga kvar där under en längre tid.

11 februari. Räntan sänks till –0,5 procent.

21 april. Räntan ligger kvar, men obligationsköpen ökar med 45 miljarder kronor.

6 juli. Räntan är oförändrad men direktionen räknar med att framtida höjningar kommer först under andra halvåret 2017 – senare än väntat.

27 oktober. Oförändrad ränta – men nu tror direktionen att de första höjningarna av reporäntan sker i början av 2018. Direktionen flaggar dessutom för att den i december kan komma att förlänga programmet med obligationsköp.

21 december. Räntan lämnas oförändrad, men direktionen beslutar att banken ska fortsätta att köpa statsobligationer till ett värde av 30 miljarder kronor under första halvåret 2017.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.