Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-01 14:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svenska-kraftnat-risken-for-elavbrott-i-vinter-har-okat/

EKONOMI

Svenska Kraftnät: Risken för elavbrott i vinter har ökat

Om elkunderna drar ner och anpassar sin förbrukning lindrar det energikrisen, menar Lotta Medelius-Bredhe.
Foto: Beatrice Lundborg

Risken för att elen stängs av under kortare perioder i vinter har ökat. Det menar Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska Kraftnät, den myndighet som svarar för elstamnätet.

Och hon anser att det höga elpriset har en viktig funktion att fylla.

– Det är viktigt att man förstår att det är en begränsad resurs; priset signalerar det och man måste anpassa sig till det, säger hon.

Svenska Kraftnät är den myndighet som ansvarar för överföringen av el i stamnätet mellan Sveriges olika elområden.

Som sådan har myndigheten hamnat mitt i den pågående energikrisen som kriget i Ukraina har skapat.

– Det är ganska mörka fonder kan man säga. Det är ett allvarligt läge, konstaterar Medelius-Bredhe när DN träffar henne på huvudkontoret i Sundbyberg.

Läget har förvärrats i och med att Ryssland i förra veckan stoppade gasleveranser genom ledningen Nord Stream 1.

Hur bedömer du risken för avbrott och ransonering?

– Sverige är nettoexportör av el, men när det är som allra kallast behöver vi importera. Vi har ett importbehov på ungefär 1400 MW en normal vinter.

– Det som händer nu är att vi är väldigt osäkra på hur den här importmöjligheten kommer att utvecklas denna vinter, svarar Lotta Medelius-Bredhe.

Det är viktigt att elkunder möter det höga priset så att de anpassar sig, menar Lotta Medelius-Bredhe
Foto: Beatrice Lundborg

Hon pekar på positiva signaler om att gaslagren i Europa trots allt har fyllts på och att kärnkraften i Frankrike ska vara i full gång efter reparationsarbete.

Men läget är ändå ovanligt svårbedömt.

– I våra beräkningar ser vi att risken ökar. Det är inte konstigt eftersom osäkerheten om importen är större än vad den har varit tidigare, säger generaldirektören.

Medelius-Bredhe varnar för att vi kommer att se väldigt höga priser i vinter, men samtidigt tror hon att det kommer att leda till att kunderna anpassar sig och drar ner på sin egen konsumtion.

Det hände i Baltikum i augusti när de länderna förberedde sig för elavbrott. Eftersom varningen kom dagen innan lyckades elkunderna dra ner sin konsumtion följande dag med 10 procent - och de slapp därmed avbrottet.

– Men vi kan inte utesluta att vi kan hamna i situationer när det är som allra kallast, tidiga morgnar eller sena eftermiddagar, där vi i värsta fall får tillgripa bortkoppling. Som ett vanligt strömavbrott – under en timme eller två så har man ingen el, säger Medelius-Bredhe.

Myndigheten har fått flera uppdrag från regeringen den senaste tiden. Ett av dem är att fundera på hur en återbetalning av tiotals miljarder i så kallade flaskhalsintäkter ska ske.

”Samtidigt vet vi att många konsumenter och företag kommer att få se väldigt höga priser och det kommer att få det kärvt.”

Det är pengar som egentligen ska gå till att bygga bort just flaskhalsar i stamnätet. På grund av det rekordhöga elpriset finns det nu långt mer pengar än vad Svenska Kraftnät kan använda och regeringen vill att tiotals miljarder kronor ska betalas tillbaka till kunderna.

Exakt hur det ska ske kan inte Lotta Medelius-Bredhe säga i dag. Däremot är hon tydlig med att det är viktigt att kunderna möter det skyhöga priset och reagerar på det.

– Det är viktigt att kunder möter priser – en prissignal – för annars kommer det inte att ske någon anpassning, säger Medelius-Bredhe.

– Samtidigt vet vi att många konsumenter och företag kommer att få se väldigt höga priser och det kommer att få det kärvt. Det är väl i det sammanhanget man ska se de här försöken att i efterhand kompensera för de ökade kostnaderna, tillägger hon.

Men det är viktigt att prissignalen fungerar?

– Ja givet läget vi har nu. Om inte priset slår igenom då fortsättar man att använda el som vanligt och då hamnar vi ett ännu allvarligare läge.

– Men jag förstår att det finns ett skäl återföra de här pengarna. De här pengarna ska ju gå till att bygga bort flaskhalsarna, vidta underhåll - eller sänka tarifferna. Nu kan de återbördas för att dämpa belastningen för konsumenterna, tillägger hon.

Risken för elavbrott i vinter har ökat, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska Kraftnät
Foto: Beatrice Lundborg

Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har informerat och gett tips om hur man kan minska sin förbrukning.

– Det kan hända att vi tillsammans skulle kunna göra mer och informera mer om vad man kan göra både för att minska sina egen konsumtion och sin egen kostnad, säger Medelius-Bredhe.

En sak som kan få stor betydelse är om konsumenterna flyttar sin konsumtion över dygnet så att man förbrukar mindre el under tidiga morgnar och sena eftermiddagar för att sprida ut det över dygnet - till exempel att köra tvättmaskinen under natten.

– Det är viktigt att om man kan flytta sin konsumtion lite grann så lättar det väldigt mycket och minskar risken för bortkopplingen.

Så många små åtgärder som alla gör kan få en väldigt stor effekt?

– Ja, är det väldigt många som ändrar sitt beteende så får det på totalen stora effekter, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Läs mer: Positivt besked om franska reaktorer löser inte krisen.

Läs mer: Så kan Sverige klara elbristen i vinter - sänk värmen.

Ämnen i artikeln

Elpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt