Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 01:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svenska-pensionspengar-kan-ha-underlattat-fortryck-i-syrien/

Ekonomi

Svenskägt företag kan ha underlättat förtryck i Syrien

Svenska fonder kan ha investerat i företag som tillverkar övervakningssystem som används i Syrien. Arkivbild.
Svenska fonder kan ha investerat i företag som tillverkar övervakningssystem som används i Syrien. Arkivbild. Foto: Hassan Ammar/AP

Övervakningssystem från ett svenskägt företag kan ha använts av den syriska regimen för att förtrycka syriska demokratiförespråkare, enligt uppgifter i en ny bok.

Rätta artikel

2016 förvärvade det svenskägda mjukvarubolaget Enea det franska företaget Qosmos. Företaget utvecklar mjukvara med kapacitet för avancerad och närgående nätverksövervakning, från början till bland annat den franska staten. 

Enea har gått bra på börsen och bland aktieägarna återfinns bland annat statliga fjärde AP-fonden och Swedbank Robour. Men mindre känt är att Qosmos sedan 2015 är involverade i en fransk rättprocess, där de anklagas för medhjälp till tortyr i Syrien. 

I boken ”De kan inte stoppa oss” som ges ut på torsdagen beskriver författaren Mattias Beijmo hur Qosmos mjukvara även sålts till den syriska regimen och använts i diktatorn Bashar Al-Assads förföljelse av inhemska demokratiförespråkare. 

– Qosmos har bistått Assad-regimen med spjutspetskompetens och den absolut mest avancerade och tekniska möjligheten att avlyssna och spåra människors kommunikation online, säger Mattias Beijmo till DN.

Mattias Bijmo beskriver Qosmos mjukvara som en viktig del av en ny vapenindustri, omsättandes miljarder. Den gör det möjligt att i realtid och på en detaljerad nivå följa och avlyssna allt trafik på ett nätverk. Metoden kallas ”Lawful interception” och kan följa även mycket avancerat krypterad kommunikation. 

Försäljningen av tekniken är i sig inte olaglig utan kan utgöra en effektiv bevakning av terrorister eller IT-angrepp. Men med en lagstiftning utan restriktioner kan den enligt Mattias Beijmo användas som ett effektivt vapen.

– Den här tekniken säljs till länder och säkerhetstjänster över hela världen och används i den mån lagen tillåter det. I Sverige behöver polisen svåra tillstånd för att komma så nära, men i diktaturens Syrien är allt tillåtet i regimens namn, säger Mattias Beijmo.  

Författaren har lång erfarenhet inom digital analys från banker, partier och medier. I boken stödjer han sig på källor från uppgiftslämnare i Syrien och andra delar av världen, teknisk dokumentation och forensiska bevis på mjukvarans användning. Boken tecknar en tidslinje från Bashar Al-Assads unga år och it-utvecklingen i Syrien, genom den arabiska våren till dagens krigshärjade landskap, där den tidiga fredliga proteströrelsen sedan länge slagits ned. 

Qosmos produkter ska enligt boken ha börjat användas i Syrien redan 2011. Då, i den arabiska vårens vagga, blev internet en vital del av samordnandet av protester och informationsspridning bortom regimens censur. 

Mattias Beijmo menar att demokratirörelsen med vissa ansträngningar kunde kommunicera relativt fritt innan den nya tekniken var på plats. Efter det förändrades allt.

– Baserat på de kontakter jag haft är det uppenbart att de hade en helt annan situation innan den här teknologin. När den kom small det bara till, säger han.

Boken beskriver bland annat hur demonstranter grips, torteras och konfronteras med utskrifter av kommunikation som inte kunnat tas fram utan Qosmos avancerade teknik. En del av bokens aktivister sitter i dag i fängelse, andra är döda.

– Jag kan inte säga att den fredliga oppositionella rörelsen hade levt i dag utan Qosmos. Men den hade levt längre, nu finns inget kvar , säger Mattias Beijmo.

DN har försökt nå Enea för en kommentar på uppgifterna, men utan svar. Aktieinnehavarna Swedbank Robur svarar i ett mejl till DN att de inte kan kommentera fallet utan att ha tittat närmare på det, men att de har policys för hållbara investeringar.

”Om vi får vetskap om att ett bolag vi investerat i kränker sådana normer eller konventioner eller på annat sätt ägnar sig åt verksamhet som inte är förenlig med vår policy agerar vi alltid”, skriver de.

Inte heller den fjärde AP-fonden säger sig känna till uppgifterna eller utredningen mot Qosmos. 

”Vi kommer att undersöka det vidare och ta en kontakt med bolaget”, skriver de i ett mejlsvar till DN.