Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

”Svenska uppfödare skulle kunna lära EU:s länder en hel del”

Sverige är nästan bäst i klassen i Europa när det gäller användning av antibiotika till djur. Förebyggande djurhälsovård, samarbete mellan veterinär och uppfödare är delar av receptet.

I de 32 boxarna på Tall­myra gård är nya smågrisar på väg. Det är tyst och lugnt. I några boxar diar ett dussin nyfödda, i en annan pågår grisningen för fullt. Som på ett pärlband pluppar små glansiga kultingar ut ur suggan. De ligger stilla några sekunder, ser nästan döda ut, men så drar de häftigt efter andan, spritter till och börjar kravla mot spenarna.

Stämningen är fridfull, men det här är en avgörande tid i ett grisliv. Då är det också störst risk att antibiotika används.

– De första dagarna är mest riskfyllda, efter det är det sällan något djur som behöver antibiotika, säger Roger Wässman, grisuppfödare.

På Tallmyra gård och andra svenska gårdar är det få djur som får antibiotika. Roger Wässman uppskattar att det hos honom handlar om cirka 5 procent.

Trampskador, hälta, eller inflammation i någon led är de vanligaste anledningarna till behandling, enligt Maria Lindberg, veterinär på Gård och Djurhälsan AB och även Rogers gårdsveterinär. Antibiotika ges bara vid behov, och då till enskilda, infekterade grisar och det handlar oftast om en spruta.

– I Sverige används 90 procent av den totala mängden förbrukad antibiotika till enskilda sjuka djur. I övriga världen är situationen den omvända, där används 90 procent av antibiotika till djur för gruppbehandling, så att även friska djur får antibiotika, säger Maria Lindgren.

Gruppbehandling, det vill säga att såväl sjuka som friska djur får antibiotika i exempelvis fodret i   före­byggande syfte, är en av de saker som diskuteras i de nya EU-lagarna.

I Europa har användningen av antibiotika till djur minskat med 15 procent på några år, men skillnaden är stor mellan olika länder. Värstingländer som Cypern och Italien använder 397 respektive 341 milligram per kilo kött. Tyskland använder 205 milligram, nästan 16 gånger så mycket som Sveriges 13.

Bakom de låga svenska siffrorna ligger ett långt och målmedvetet arbete. Anläggningar har byggts om, boxar har blivit större och har halm vilket ger bättre hälsa. Redan 1986 förbjöds antibiotika till djur i  tillväxtfrämjande syfte.

– Vi har tradition sedan 1980-talet att arbeta tillsammans, bönder och veterinärer. Grunden är att man bara ska använda medicin till djur som är sjuka, säger Maria Lindberg.

Var femte vecka gör hon rutinbesök på Tallmyra gård. Varje besök kostar gården 2.000–3.000 kronor.

– Men det här systemet blir billigare än om en veterinär ska komma hit varje gång något djur blir sjukt, säger Roger Wässman.

De nyfödda kultingarna kommer att vara kvar hos sina suggor i  fem veckor, sedan flyttar de unga grisarna ihop i en annan sektion. Det innebär att födelseavdelningen töms helt och kan rengöras ordentligt innan nästa kull ska födas upp.

Systemet bidrar starkt till att minska antibiotikaanvändningen eftersom den regelbundna rengöringen håller smitta och sjukdomar borta. I många andra länder töms avdelningarna aldrig och blir inte heller rengjorda på samma sätt.

– Svenska uppfödare skulle kunna lära EU:s länder en hel del om hur man gör för att få ned användningen av antibiotika till djur, säger Roger Wässman.

Foto: Jonas Lindkvist

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.