Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 16:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svenska-vaccinforsoken-i-ny-fas-det-ar-nu-det-spannande-borjar/

Ekonomi

Svenska vaccinförsöken i ny fas: ”Det är nu det spännande börjar”

Det svenska försöket att utveckla ett vaccin mot covid-19 startade i slutet av januari. Nu ska forskare i ett laboratorium på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge påbörja tester på möss.
Det svenska försöket att utveckla ett vaccin mot covid-19 startade i slutet av januari. Nu ska forskare i ett laboratorium på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge påbörja tester på möss. Foto: Magnus Hallgren

De kommer inte att bli först, men kanske kan de bli bäst.

Forskarna på Karolinska institutet har valt en alternativ väg i den globala jakten på ett coronavaccin. DN fick följa med in i labbet när den vägen nu ska börja utvärderas på allvar.

”Skall vi köra en supersnabb satsning på Wuhan-vaccin? Vi håller på att beställa all reagens.
/Matti”

Det korta mejlet till professor Ali Mirazimi utgör startskottet på Sveriges försök att hitta lösningen på världens just nu mest uppmärksammade problem. 

Datumet är den 24 januari 2020. Sveriges första bekräftade fall är ännu en vecka bort men mejlets avsändare, professor Matti Sällberg, har via medierna följt hur hela städer i Kina börjat sättas i karantän och insett att viruset kan komma att få spridning.

Tre månader senare står han och pratar i telefon i ett laboratorium på Karolinska institutet i Huddinge. De centrala orden i samtalet är ”kaniner” och ”antikroppar”.

– Resultaten är bra, väldigt bra. Över förväntan faktiskt, förklarar han efter att ha lagt på luren.

Vi tänker lite längre helt enkelt, och vill att vårt vaccin ska vara framtidssäkrat.

Det är den 23 april och vid den dagliga presskonferensen har Folkhälsomyndigheten just meddelat att Sverige passerat 2.000 döda i covid-19. Storbritannien har precis blivit det fjärde landet efter Kina, USA och Tyskland att inleda tester av vaccin på människor, och i en SVT-intervju samma morgon har Matti Sällberg uppskattat sannolikheten att någon ska lyckas till 99 procent.

Det kan dock krävas fler än ett vaccin för att täcka det globala behovet och trots att över hundra olika forskargrupper arbetar mot samma mål är risken för misslyckande ändå inte obefintlig.

– Alla de som först inledde kliniska studier har satsat på samma häst. Det kan vara en bra häst, men om den inte funkar så riskerar de alla att köra ner i diket, säger Matti Sällberg.

Matti Sällberg leder gruppen på Karolinska som består av tio forskare, däribland Lars Frelin och Gustaf Ahlén. Projektet innehåller sex andra partners, bland annat en grupp på Folkhälsomyndigheten ledd av Ali Mirazimi.
Matti Sällberg leder gruppen på Karolinska som består av tio forskare, däribland Lars Frelin och Gustaf Ahlén. Projektet innehåller sex andra partners, bland annat en grupp på Folkhälsomyndigheten ledd av Ali Mirazimi. Foto: Magnus Hallgren

”Hästen” i det här fallet är det så kallade spike-proteinet, de röda prickar som sticker ut från den grå massan i illustrationerna av viruset som ofta ses i medierna. Enligt Matti Sällberg bygger nio av tio försök på en enda del av viruset, medan man på Karolinska har valt att kombinera tre olika.

– Det är spike-proteinet som ändrar sig mest. N-proteinet, som vi också inkluderar, har i stort sett varit detsamma i både sars, mers och covid-19 och kan skapa en annan korsreaktivitet. Vi tänker lite längre helt enkelt, och vill att vårt vaccin ska vara framtidssäkrat.

Så att det kan användas om det dyker upp liknande virus i framtiden?

– Inte om, när. Det har hänt tre gånger de senaste 20 åren att virus börjat hoppa från djur till människa, så förmodligen lär det ske tre gånger till de kommande 20 åren.

Tur är en faktor såklart, men ju mer påläst man är desto mer tur har man.

På Karolinska startade man sina första djurprover i slutet av mars, på sju kaniner i ett ”djurhus” norr om stan. Då injicerades en grundläggande variant av vaccinet för att säkerställa att det inte ledde till några fysiska skador och att det blev ett immunsvar hos kaninerna.

Du kallar resultaten ”över förväntan” – hur mycket av det här är chansningar?

– Tur är en faktor såklart, men ju mer påläst man är desto mer tur har man. Eller hur Lars?

– Så är det, instämmer Lars Frelin.

De båda har, ihop med kollegan Gustaf Ahlén, jobbat tillsammans i 20 år och utvecklat vaccin mot såväl hepatit B, C och D som ”Krim-Kongo blödarfeber”. Rutinerna är väl invanda, den stora skillnaden nu är snarare intresset utifrån.

– Från att inte en jävel förutom vi själva brytt sig om vad vi jobbar med till att man varje dag får frågan ”är ni inte klara snart?”, säger Matti Sällberg.

Bild 1 av 3 De första svenska testerna av coronavaccin på möss inleddes den 8 juni, och forskarna kommer att kunna börja undersöka dess effekter i slutet av månaden.
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 3
Foto: Magnus Hallgren
Bild 3 av 3
Foto: Magnus Hallgren

En mus som fått smärtstillande och inflammationsdämpande medel lyfts över från sin bur till en mindre låda. Via en konformad mask över nosen förses den med sövningsmedel och syre och trots att den sover är ögonen öppna, så lite gel appliceras för att de inte ska börja torka.

I en muskel i smalbenet injiceras en av tolv vaccinkandidater, varefter två elektroder på varsin sida ger två korta elstötar som skapar tillfälliga porer i cellerna där lösningen kan tränga in.

Först inne i cellen produceras vaccinproteinerna som aktiverar immunförsvaret, i form av antikroppar och så kallade T-celler, som angriper infekterade celler.

Det är i alla fall planen på förhand, säger Gustaf Ahlén i lunchrummet på Karolinska några timmar innan de första försöken på möss ska inledas.

– När proceduren är klar så brukar mössen vakna snabbt och precis som nedsövda människor är de lite vimmelkantiga i början, men sedan är de igång igen, säger han.

Vi vet att vi är hopplöst efter men det gör oss ingenting eftersom vi har tagit en annan väg än alla andra.

Det är den 8 juni. De svenska dödsfallen i covid-19 har stigit till knappt 4.700 och antal bekräftade fall i världen har passerat sju miljoner. Samtidigt som de svenska försöken går in i nästa skede har antalet som startat studier på människor stigit till tio, och viss förhoppning finns om ett färdigt vaccin redan till hösten.

Hur mycket påverkas ert arbete av hur det går för de andra?

– Inte mycket. Vi vet att vi är hopplöst efter men det gör oss ingenting eftersom vi har tagit en annan väg än alla andra, säger Matti Sällberg.

Negin Nikoyan kör iväg den ”vaccinbuljong” som framställts genom att föra över virusets genetiska kod till en bakterie, som sedan odlas upp i större mängder.
Negin Nikoyan kör iväg den ”vaccinbuljong” som framställts genom att föra över virusets genetiska kod till en bakterie, som sedan odlas upp i större mängder. Foto: Magnus Hallgren

De allra flesta, inklusive Karolinska, använder den hittills oprövade metoden att framställa vaccin byggd på virusets genetiska kod snarare än ett avdödat virus. Enligt Matti Sällberg har dock de mest lovande resultaten hittills kommit från de kinesiska försök som valt den klassiska metoden.

– De har alltså med flera delar av viruset, precis som vi. Men om det kommer en ny variant så måste de börja om från början igen medan vårt syntetiska vaccin förmodligen bara skulle behöva justeras.

Han sitter på sitt kontor och visar på datorn hur de valt att utforma sina vaccinkandidater. Bredvid honom på skrivbordet ligger ett urklipp från en finsk tidning som någon har postat till honom, där bilden på Matti modifierats med ett hakkors i pannan och texten ”we only let old people die”.

Den reaktionen väcktes förmodligen av hans kommentarer kring smittspridningen i Sverige, men han och kollegorna får även in kritik riktad mot själva vaccinarbetet. Inte minst gällande djurförsöken, som ofta väcker starka känslor.

– Och så har vi vaccinmotståndarna som också tycker vi är dumma i huvudet. Det nya är att vi även kontaktats av frivilliga som vill ställa upp i kliniska studier.

Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet. Foto: Magnus Hallgren

En initial klinisk studie väntas kunna börja under första halvan av nästa år, efter ytterligare två djurstudier under sommaren och hösten. Så långt har de finansiering, genom ett anslag på 30 miljoner kronor från EU.

”Fickpengar”, som Matti Sällberg kallar det, jämfört med de runt 200 miljoner som krävs för upprepade och utvidgade kliniska studier, och den miljard kronor som det totalt sett lär kosta att få ut ett vaccin på marknaden.

Som forskare är det nu det spännande börjar, när vi får börja se om våra vägval lyckats eller inte.

Tror du att ni kommer nå ända dit?

– Man ska komma ihåg att nio av tio i det har stadiet inte går hela vägen. Effekterna kan vara sämre än väntat och det kan dyka upp bieffekter. Om det händer vore det dumt att fortsätta lägga pengar på det här, men jag tror att vi kommer kunna få fram ett heltäckande skydd. Och då vore det ju dumt att inte satsa.

Nästa indikation kommer nu i veckan efter midsommar, när de första mössen ska avlivas och börja analyseras.

– Det kommer säga oss betydligt mer än försöken i kanin. Som forskare är det nu det spännande börjar, när vi får börja se om våra vägval lyckats eller inte.

Foto: Magnus Hallgren

Läs mer:

Så går forskarvärlden samman i kampen mot viruset

Därför dröjer vaccin mot nya coronaviruset

Så produceras vaccinet mot det nya coronaviruset 

Forskare: Coronakrisen skulle kunna bli ett uppvaknande

Ämnen i artikeln

Vaccination
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt