Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenskar hjälper greker få in skatt

Obetalda skatter är ett stort svart hål i Greklands ekonomi. Nu tar grekerna hjälp av Kronofogden och Skatteverket för att lära sig att driva in skatt.

– De lever i ett kaos, säger Ann Olsson på Kronofogden i telefon från Aten.

Hon ansvarar för ett projekt där tre personer från Kronofogden och Skatteverket i olika omgångar under våren är på plats i Aten.

– Vi försöker stötta så att de så sakteliga hittar en metod för att långsiktigt få in sina skatter, säger Ann Olsson.

EU:s specialenhet som ska hjälpa Grekland att genomföra alla reformer de lovat för att få sina två stora räddningspaket, har runt 50 anställda i Bryssel och Aten.

Dessutom anlitas experter från Sverige och andra EU-länder i särskilda projekt. Till exempel hjälper danskar och fransmän till att få in skatter från välbärgade greker, och spanjorer från stora företag.

EU-kommissionen har lovat ge råd om hur man närmar sig de schweiziska bankerna, eftersom enorma belopp tros ha överförts dit från grekiska bankkonton.

– Det är svårt att få insyn över tillgångar i exempelvis schweiziska banker, säger Lotta Gustafsson på Skatteverket, som också är på plats i Aten.

Det kan också vara komplicerat att till exempel utmäta stora yachter i hamnen.

– Enligt den grekiska arbetsgruppen är det inte så många som har möjlighet att köpa just nu, och de som kan vill inte visa att de har pengar, säger hon.

I en ny rapport från EU:s specialenhet pekas skatteområdet ut som ett prioriterat område att få ordning på. Politikerna kan besluta om hur många nya skatter som helst, men får man inte in dem gör de ingen nytta för statskassan.

Totalt bedöms de utestående skatteskulderna uppgå till 60 miljarder euro, men bara 8 miljarder räknas som möjliga att driva in.

Svenskarna på plats berättar om svårigheter att få ut nytt tänkande och beslut om förändringar till de 250 lokala skattekontoren som har stor självständighet. Tanken är att de ska bli många färre framöver, vilket kan minska möjligheterna till korruption och ministerstyre som är ett problem i dag.

Bilderna på protesterande greker har varit många de senaste åren. Ilskan är stor mot hårdhänta nedskärningar och mot att långivarna EU, ECB och IMF har experter på plats i Aten för att övervaka att grekerna gör vad de lovat. Framför allt har protesterna riktats mot Tyskland, som har varit tuffast i kraven på att grekerna måste sanera sin konkursmässiga ekonomi.

Men svenskarna på plats har tagits emot väl.

– Vi står ju lite utanför som svenskar, säger Ann Olsson.

– Men vi märker grekernas frustration. Det är kaos på flera sätt och många känner sig kanske också övervakade.

EU pushar för grekisk förändring

EU-kommissionen inrättade i juli 2011 en särskild enhet för att stödja Greklands reformarbete. Förutom runt 50 anställda i Bryssel och Aten, anlitas experter utifrån i specifika projekt, till exempel från Skatteverket och Kronofogden.

Många delar i det grekiska samhället ska reformeras, inte enbart skatteindrivningen. Här är några exempel där specialenheten agerar:

Regionalstöd, miljö och transport
Budgetpolitik och skatter
Finanssektorn
Offentlig upphandling och konkurrens
Arbetsmarknaden
Privatiseringar

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.