Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenskar lånar mer och mer

Svenskarnas låneskulder ökar snabbast i Europa. Men det håller inte finansmarknadsminister Peter Norman (M) sömnlös på nätterna.

– Som väl är har hushållen inte bara skulder utan även tillgångar som också har ökat ordentligt. Man måste titta på båda sidorna av balansräkningen, säger han till TT.

En kartläggning gjord av SVT:s Rapport visar att svenska bostadslånen ökat med över tio procent årligen sedan 2001 – utom under finanskrisen 2008. Hushållen har lån på mer än en och en halv gång årsinkomsten och de senaste fem åren har svenskarna haft Europas högsta tillväxttakt på bostadslån.

Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH, vill ha en utveckling där bostadsköpare lägger in mer eget kapital. Han pekar på möjligheten att subventionera bosparande enligt tysk modell och begränsa avdragsrätten för boräntor.

– En halvering av vad som är möjligt att dra av vore önskvärt, säger han men konstaterar samtidigt att det sannolikt är "politiskt omöjligt".

Det verkar vara en korrekt bedömning, för så här säger Peter Norman:

– Om man börjar göra stora förändringar i ränteavdragen för det med sig kraftiga fördelningspolitiska effekter – vissa tjänar, vissa förlorar – som man måste utreda ordentligt. Frågan är inte aktuell för närvarande.

Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman, menar att försämrade ränteavdrag skulle förvärra krisen.

– Det gör ju de utsatta hushållen ännu mer sårbara. Det skulle i sådana fall ha gjorts för mycket länge sedan, men det är inte rätt åtgärd i det här läget. Nu handlar det mer om att klara av den akuta krisen. Skulle man begränsa ränteavdragen skulle man få en väldigt kraftig åtstramning och många hushåll skulle få svårt att betala sina lån.

Peter Norman påpekar att i år har Finansinspektionen infört ett bolånetak, Riksbanken höjt räntan och bankerna gemensamt kommit överens om amorteringsplan för den som har hög skuldsättning – åtgärder som kommer att kunna utvärderas först någon gång nästa år.

– Vad gäller bostadssektorn har både Finansinspektionen och Riksbanken gjort stora studier som visar att det inte är troligt att vi har någon bubbla på bostadsmarknaden. Vi har inte något skäl att göra en annan bedömning än våra myndigheter, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.