Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svenskarna förlorar miljarder på för dyra teleräkningar

Svenska folket betalar varje år flera miljarder för mycket för sina internet- och telefonabonnemang. Den viktigaste orsaken till detta är att telebranschen inte liknar någon annan konsumentbransch.

I ett fall, som DN.se granskat, kan en och samma tjänst kosta allt från 159 kronor till 10.000 per månad. Lösningen för kunderna är att alltid göra prisjämförelser på nätet och att sluta teckna abonnemang via telefonförsäljare.

Tänk dig att du ska köpa en liter mjölk. 7 kronor i en affär, som högst 12 kronor i en annan. En välkänd vara, till ett välkänt pris, och är du inte nöjd går du tillbaka. Så här genomsiktligt och enkelt fungerar inte internet- och telebranschen. Här kan prisspannet, som i exemplet ovan, vara upp till 60 gånger högre för samma sak, och flera hundra erbjudande och villkor däremellan. Och är du missnöjd måste du vara beredd på många mejl och långa telefonköer till kundservice.

Främsta skälet till att så många kunder betalar för mycket är att de ligger kvar i gamla typer av abonnemang, eller nya abonnemang som inte tar hänsyn till deras användarvanor. Dessutom är det alltför få som utnyttjar prisjämförelsesajter, där användarna kan beskriva hur de ska använda sin telefon eller dator. Att som i dag teckna abonnemang via telefonförsäljare eller via ombud som står utanför varuhus avråds det bestämt ifrån. Här handlar det sällan om det billigaste alternativet.

– Det brukar börja med att någon ringer en och säger typ: ”Jag kan erbjuda dig det billigaste abonnemanget.” Eller: ”Jag kan sänka dina telekostnader.” Vårt företag har jämfört ett 30-tal sådana här erbjudanden och det har hittills aldrig hänt att någon av dessa kvalat in bland de billigaste abonnemangen på marknaden. Det säger egentligen sig själv. De som säljer ska ju också ha sin kommission för varje tecknat abonnemang, oavsett om de säljs på gatan eller via telefon, säger Ola Josefson från Prisfakta, en av jämförelsesajterna på nätet.

En ytterligare orsak till att de flesta har för höga telefonräkningar, är att det finns ett myller av abonnemang att välja på och ett ännu större myller av förlegade dyra abonnemang som fortfarande rullar på hos alla de kunder som, under årens lopp, ännu inte aktivt valt något nytt abonnemang. Att ha många gamla abonnemangsavtal aktuella är något av en affärshemlighet för telekombranschen. Bolagen säljer på så vis en tjänst som blir billigare för varje år att producera men till ett gammalt pris.

Säg att någon startat ett abonnemang 1997 med en samtalskostnad på 5 kronor per minut. Även om priset i dag är mer rimliga 0,69 kronor per minut, så fortsätter den kunden att betala 5 kronor per minut. För kunderna lönar det sig att avsluta gamla abonnemang och påbörja nya. Men eftersom många ligger kvar med flera år gamla abonnemang, så har telebolagen både sina gamla och nya abonnemang i gång parallellt. Hur många abonnemang det rör sig om.

– Ja, när det gäller mobil telefoni finns det operatörer som har ett 60-tal abonnemang som pågår parallellt, bekräftar Ola Josefsson.

När DN.se ringer ett av de större företagen i mobilbranschen, kan de inte heller svara på antalet abonnemang som är i drift.

– Nej, det vet vi inte, säger Annika Kristersson, presschef hos Tele2.

– Men det klart att vi har kvar de abonnemang som kunden en gång tecknat. Det är ju upp till kunden att byta abonnemang.

Sammanlagt finns det i dag 11 miljoner mobilabonnemang. Dessutom finns flera miljoner fasta telefonabonnemang, miljoner av internet- och mobila bredbandsavtal - en marknad som omfattar drygt 50 miljarder kronor.

Tidigare har DN.se berättat om att svenskarna i snitt betalar cirka 51 procent för mycket för sina mobiltelefonräkningar, jämfört med om de skulle välja ett billigare befintligt abonnemang. Bedömningen bygger på en månadsgammal rapport från Prisfakta, som jämfört drygt 20.000 mobiltelefonägares uppgifter. Stämmer den rapporten över hela linjen så räknar DN.se med att det lågt räknat handlar om åtskilliga tusentals miljoner i för höga utgifter, som svenskarna betalar för sin mobil- och dataanvändning varje år.

– Skulle alla i Sverige byta till billigaste alternativet, skulle det röra sig om en skillnad på 16–17 miljarder kronor. Om det verkligen skulle bli så mycket i slutändan är svårare att säga, men det är är riktigt att det handlar om åtskilliga miljarder som hushållen skulle kunna spara på att välja billigare alternativ, tror Ola Josefson.

Prisjämförelser på nätet finns på flera håll

Telepriskollen, via Konsumentverket bygger på branschens egna faktauppgifter och duger än så länge för den som bara tänker på några få parametrar som priset för månadsavgift, sms och samtal. Följande tre kommersiella sajter tar hänsyn till många parametrar, antal samtal till flera olika mottagare, mms, surf och mycket mer. Här bygger också uppgifterna på mer efterforskning än vad konsumentverkets sajt erbjuder. För att jämföra lättast, ta fram dina senaste telefonräkningar.

Prisfakta

Pricerunner

Prisjakt

 


Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.