Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Svenskarna surfar mer och mer på internet

Vi lägger mer och mer tid på internet, enligt rapporten Svenskarna och internet 2016. Arkivbild.
Vi lägger mer och mer tid på internet, enligt rapporten Svenskarna och internet 2016. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vi lägger mer och mer tid på att surfa på nätet, i genomsnitt två timmar mer i veckan än för ett år sedan.

Andelen små barn som använder internet ökar i snabb takt. Bland treåringarna har drygt 90 procent någon gång surfat.

I dag har de allra flesta svenskar tillgång till internet i hemmet. Icke-användarna har legat mer eller mindre konstant på 7 procent de senaste åren. Nu är det framför allt tiden vi lägger på att surfa som ökar, enligt Internetstiftelsen i Sverige (ISS) årliga rapport on svenskarnas internetvanor.

Svenskarna beräknar att de tillbringar i genomsnitt 24 timmar i veckan på nätet, en ökning med drygt två timmar jämfört med i fjol och fem timmar mer än för fem år sedan. Ju yngre, desto mer tid ägnas åt surfande.

Det är första gången vi ser att internet går om andra traditionella medier som viktigaste källan till information.

Främst är det tiden vi surfar utanför hemmet, på arbetet, i skolan eller på väg någonstans, som ökar.

– Fler och fler kopplar upp sig via mobilen eller en surfplatta. Ju fler som gör det desto mer tid tillbringar man på internet, eftersom man kan vara uppkopplad överallt, säger Måns Jonasson, digital strateg på ISS.

För fem år sedan var surfplattor ovanliga. Nu finns det i genomsnitt en i varje hushåll. Just surfplattornas intåg tror Måns Jonasson är en av förklaringarna till att det blir allt vanligare att även de minsta barnen är använder internet.

– Jag tror att det har att göra med att det är en praktisk enhet med stor skärm och lätt för små fingrar att använda jämfört med en telefon. Sen har det ju kommit fler appar och tjänster som riktar sig till barn och som funkar just på plattorna, säger han.

För tre år sedan var 8 procent av tvååringarna och drygt 20 procent av treåringarna dagliga internetanvändare. I dag är siffrorna 32 respektive 57 procent.

– Tittar man på två- och treåringarna har användningen ökat rätt rejält bara på ett år. Det mesta handlar om att de tittar på barnkanalen eller använder en app, men för oss är det internetanvändning som internetanvändning, säger Måns Jonasson.

Föräldrarnas inställning till surfplattorna har också förändrats mer åren, enligt honom.

– För några år sedan pratade man mycket om att det kunde vara skadligt. Det känns som att det stigmat börjar släppa och färre föräldrar oroar sig för det, säger Måns Jonasson.

En annan av de saker som Måns Jonasson anser sticker ut i årets mätning är hur surfandet stjäl mer och mer tid från andra medier.

– Det är första gången vi ser att internet går om andra traditionella medier som viktigaste källan till information. Förut var det tv:n. Bland de yngsta har det varit så länge, men nu klättrar det upp i åldrarna.

Fakta.Svenskarna och internet 2016

(Förra årets siffror inom parentes.)

93 (93) procent har tillgång till internet. När undersökningarna började år 2000 var siffran 51 procent.

82 (80) procent använder internet dagligen.

Det finns i genomsnitt 2 datorer och 1 surfplatta i varje hushåll.

81 (77) procent har en smart mobil.

En genomsnittlig svensk använder internet i genomsnitt cirka 23,6 (21,4) timmar per vecka, varav 9 (8) timmar är via mobilen.

Personer mellan 16 och 25 år använder internet i genomsnitt 40 (36) timmar per vecka, studier inräknat.

92 (74) procent av treåringarna använder internet. 57 (38) procent använder internet varje dag.

58 (53) procent använder sociala medier dagligen.

98 procent av fyraåringarna tittar på film på Youtube.

Omkring 7 (7) procent, eller 630 000 personer, i Sverige använder inte internet. Ointresse och krånglig teknik är de vanligaste orsakerna.

Källa: Rapporten "Svenskarna och internet 2016", ISS

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.