Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 17:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svenskarnas-reklamtrotthet-nar-nya-hojder/

Ekonomi

Svenskarnas reklamtrötthet når nya höjder

Nätannonser som anpassar sig efter vad personer har sökt på tros vara en av anledningarna till den växande reklamtröttheten.
Nätannonser som anpassar sig efter vad personer har sökt på tros vara en av anledningarna till den växande reklamtröttheten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenskarna är mer trötta på reklam än någonsin tidigare. En av anledningarna tros vara de efterhängsna nätannonserna som ser vad du har letat efter tidigare och anpassar sig efter det.

– Man känner sig förföljd och det är aldrig bra, säger Hanna Riberdahl, vd för Sveriges annonsörer.

Åtta av tio svenskar tycker att reklamen de möts av dagligen är störande eller irriterande, och sex av tio säger sig ha en negativ inställning till reklam. Det framgår av en Novus-undersökning som intresseorganisationen Sveriges annonsörer låtit göra.

Resultatet följer den trend som varit de senaste fem åren. Vid varje mätning blir andelen som inte uppskattar reklamen något större.

Hanna Riberdahl tror det har att göra med det man på fackspråk kallar för ”retargeting” – eller återannonsering på Svenska.

– Man går in på en hemsida eller söker efter någonting, och så bara minuter senare så dyker det upp annonser för samma sak i mejlkorgen eller var man än surfar. Man känner sig förföljd och det är aldrig bra, förklarar Hanna Riberdahl.

Hanna Riberdahl menar att den negativa inställningen till reklam inte bara slår mot reklamköparna, utan även mot byråerna och mediehusen.
Hanna Riberdahl menar att den negativa inställningen till reklam inte bara slår mot reklamköparna, utan även mot byråerna och mediehusen. Foto: Jonas Olson

Av de reklamtyper som finns tycks svenskarna ha minst problem med bioreklam, annonser i tidningar och magasin, och utomhusreklamen. Det är främst tv, radio eller annonser på internet och i mobilen som stör. Sju av tio uppger att de gärna skulle betala extra för tjänster där de slipper reklam.

Utöver irritation över retargeting-fenomenet så tror Hanna Riberdahl att reklammakarna behöver ta sig en funderare kring innehållet i reklamen.

I dag är det mycket stressig reklam som uppmanar till snabba köp, men egentligen borde företagen försöka hitta tillbaka till den långsiktigt relationsbyggande reklamen som var vanligare förr om åren, menar hon.

– Går man ett par år tillbaka och tittar så finns det klassiker som folk fortfarande refererar till. Det görs det alldeles för lite av i dag.

Varför är det ett problem att få tycks gilla reklam?

– Konsekvensen av det här är att det försvårar för företagen att växa lönsamt. Det är trots allt så att reklam är ett av de viktigaste verktygen för att skapa lönsam tillväxt för många, om det utförs rätt, säger Riberdahl och tillägger:

– Det andra är att det påverkar hela ekosystemet runt reklamkakan. Det påverkar företagen som köper reklam, men det påverkar också reklambyråer, mediebyråer och framför allt också medierna som ju har ett stort beroende av annonsintäkter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt