Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-31 01:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svenskt-naringslivs-vd-dromscenariot-ar-helt-globala-klimatoverenskommelser/

Ekonomi

Svenskt Näringslivs vd: Drömscenariot är helt globala klimatöverenskommelser

Sedan Jan-Olof Jacke tillträdde som vd på Svenskt Näringsliv har han i flera intervjuer betonat att organisationen står bakom Parisavtalet. ”Näringslivet är motorn i omställningen”, säger han.
Sedan Jan-Olof Jacke tillträdde som vd på Svenskt Näringsliv har han i flera intervjuer betonat att organisationen står bakom Parisavtalet. ”Näringslivet är motorn i omställningen”, säger han. Foto: Henrik Montgomery/TT

När den svenska regeringen ville skärpa klimatkraven på EU-nivå protesterade Svenskt Näringsliv. Knappt två år senare driver organisationen en annan linje.

– Överenskommelser måste gälla en så stor ekonomisk zon som möjligt, säger vd Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke pratar gärna om klimatfrågan. Allra helst i kombination med uttryck som inspiration och möjlighet. 

– Jag har träffat omkring 400 företag. Inga av dem ser frågan som en belastning, säger han. 

På plats på Svenskt Näringslivs klimatkonferens i Göteborg möter vd:n lärare på trafikskolor, konsulter i energibranschen och butikschefer. Förutsättningarna för att klara klimatomställningen ser olika ut hos de 60.000 företag som Svenskt Näringsliv företräder. Det har gjort att organisationen tidigare varit försiktig med att positionera sig i klimatfrågor, säger Jan-Olof Jacke. 

– Men vi har insett att om vi inte har en position är vi inte relevanta. Dessutom låg vi efter våra företag, som är offensiva.

Drömscenariot vore helt globala klimatöverenskommelser, en global koldioxidavgift, till exempel. Överenskommelserna måste gälla en så stor ekonomisk zon som möjligt för att göra skillnad på riktigt.

Inför klimatmötet i Katowice 2018 drev den svenska regeringen på för en skärpning av EU:s klimatmål, med krav på en utsläppsminskning med minst 55 procent fram till 2030. Svenskt Näringsliv var emot skärpningen. Industrin kräver långsiktighet och förutsägbarhet, skrev Linda Flink, organisationens expert inom energi och klimat, inför mötet. Nya förhandlingar skulle riskera att fördröja införandet av regelverket.

Skärpningen av kraven gick inte igenom vid mötet i Katowice. I dag säger Jan-Olof Jacke att internationella överenskommelser är nyckeln till klimatomställningen. 

– Drömscenariot vore helt globala klimatöverenskommelser, en global koldioxidavgift, till exempel. Överenskommelserna måste gälla en så stor ekonomisk zon som möjligt för att göra skillnad på riktigt. EU är inom räckhåll, säger vd:n.  

Svenskt Näringsliv är kritiska till nationella klimatkrav som påverkar svenska företags konkurrenskraft på en internationell marknad. 

Krävs inte tvingande åtgärder för omställning?

– Det finns naturligtvis områden där det behövs, men tvingande åtgärder riskerar att slå ut företag. Sverige är en väldigt liten spelare internationellt. Däremot kan man exempelvis genom offentlig upphandling ställa samma tuffa krav på alla leverantörer, säger Jan-Olof Jacke. 

Svenskt Näringslivs vd beskriver en vision om att exportera klimatnytta, att svenska företag ska kunna producera varor med mindre klimateffekt än andra länder och på så sätt bidra till minskade utsläpp globalt. 

– Koldioxid i atmosfären känner inte av nationsgränser, säger han.

Vill ni avskaffa de nationella klimatmålen?

– Målen har en stor roll för att sätta en riktning, men det är inte bra när de förhindrar klimatnytta, globalt sett. 

Arbete i masugn 4 på SSAB i Oxelösund. Arkivbild.
Arbete i masugn 4 på SSAB i Oxelösund. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT

På klimatmötet i FN i september var den svenska ståltillverkaren SSAB ett av få företag som bjudits in för att tala. Företaget arbetar tillsammans med LKAB och Vattenfall för att ersätta kol och koks som används vid stålproduktion med fossilfri vätgas och el. Projektet kallas Hybrit och har fått stor uppmärksamhet sedan starten för drygt tre år sedan. 

När tidningen Sveriges Natur listade de enskilda industrier som släppte ut mest koldioxid år 2018 hamnade SSAB på första plats. Därefter följer cementtillverkaren Cementa och oljeraffineringsföretaget Preem. 

Jan-Olof Jacke säger att drivkraften att ställa om är stark även i de branscher som i dag står för de största utsläppen. 

– Jag tror att de är jättemotiverade. Samtidigt får man vara ödmjuk inför det faktum att det inte går att bygga vindkraftverk utan betong. Vi måste ha ett ruskigt tryck på omställningen, samtidigt som vi inte ska förstöra konkurrenskraften. 

Energiomställningen kräver enorma investeringar. Ska vi klara det behövs tillväxt. Det finns ingen motsättning där.

En knapp tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser orsakas av industrin, enligt Naturvårdsverkets statistik för år 2018. Järn- och stålindustrin står för 34 procent av dessa utsläpp, mineralindustrin för 19 procent och raffinaderier för 18 procent. 

Mellan 1990 och 2018 minskade industrins utsläpp i Sverige med 19 procent. Enligt Naturvårdsverket beror minskningen bland annat på att användningen av biobränsle ökat samtidigt som oljeanvändningen minskat, samt att ny teknik införts inom kemiindustrin. 

Utsläppskurvan under tidsperioden påverkas av konjunkturen. Under lågkonjunkturen 2008 och 2009 minskade industrins produktionsvolym, vilket innebar minskade utsläpp. När ekonomin återhämtade sig år 2010 ökade utsläppen.

Jan-Olof Jacke säger att det inte går att klara klimatomställningen utan ekonomisk tillväxt. 

– Energiomställningen kräver enorma investeringar. Ska vi klara det behövs tillväxt. Det finns ingen motsättning där, säger han. 

Läs också: Klimatet just nu – läget dag för dag