Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Sverige har de högsta skatterna

Foto: Scanpix
Sverige har fortfarande den högsta marginalskatten bland industriländerna – men europeiska stater i kris som höjer skatter närmar sig, visar en ny rapport. ”Under det senaste året är det flera länder som höjt marginalskatterna”, säger Helena Robertsson, affärsområdes­chef på KPMG Skatt.

Sverige hamnar för tredje året i rad i topp bland OECD-länderna med en marginalskatt på 56,6 procent, enligt KPMG:s årliga undersökning som DN tagit del av. Tvåa på listan kommer Danmark med en marginalskatt på 55,38 procent och Spanien trea med 52 procent.

Lägst marginalskatt finns i Tjeckien med 15 procent och Ungern med 16 procent. Med marginalskatter menas den skatt som höginkomsttagare får betala för den sist intjänade kronan.

Revisionsbolaget undersöker varje år inkomstskatter i 114 länder. Bland de 33 industriländerna i samarbetsorganisationen OECD har Spanien, Frankrike, Kanada, Israel och Sydkorea höjt sina marginalskatter medan Luxemburg är enda landet som sänkt.

– Under det senaste året är det fler länder som höjt marginalskatterna än som sänkt dem och nästan alltid anges finanskrisen som motiv till höjningarna. Ofta är de delar i större krispaket för att tackla lågkonjunkturen och höja statens intäkter, säger Helena Robertsson, affärsområdeschef KPMG Skatt.

Mellan 2003 och 2009 sjönk inkomstskatterna globalt men på senare år har trenden vänt. Mellan 2011 och 2012 steg de genomsnittliga marginalskatterna med 0,3 procentenheter till 28,9 procent.

Snart kan dock Sverige vara nedpetat från topplaceringen om den franske presidenten François Hollandes planer på en marginalskatt på 75 procent för dem som tjänar över en miljon euro, cirka 8 470 000 kronor, blir verklighet.

– Förslaget är främst symboliskt eftersom den skulle drabba ganska få personer. Därmed kommer den att få en ytterst marginell effekt på statsbudgeten. Den svenska värn­skatten tas ut på inkomster över 587 100 kronor och omfattar därför betydligt fler personer, säger Helena Robertsson.

Undersökningen tittar också vad som händer när obligatoriska sociala avgifter, till exempel pensionsavgifter, läggs ovanpå inkomstskatten för den som tjänar 100 000 dollar, motsvarande cirka 657 000 kronor. Här hamnar Sverige på 20:e plats med 36,3 procent.

Obligatoriska avgifter är höga i många länder medan jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar har gjort att Sverige hamnat längre ned på den listan de senaste åren, enligt KPMG.

Belgien har den högsta nivån med 47 procent och Japan den lägsta med 28,3 procent.

De svenska skatterna

Det här är marginalskatt

Skatten som du betalar för den sist intjänade tusenlappen. Den som bara betalar kommunal skatt betalar cirka 300 kronor i skatt på varje intjänad tusenlapp, enligt Skattverket.

När inkomsten når nivån för statlig inkomstskatt blir skatten cirka 500 kronor per intjänad tusenlapp.

Gränsen för statlig inkomstskatt går i dag vid cirka 33 000 kronor i månaden.

Skattekvoten är 44,2 procent

Skatternas andel av BNP, den så kallade skattekvoten, ligger på 44,2 procent, enligt regeringens budgetproposition. Av det står skatt på arbete för 26,4 procent, skatt på kapital för 5,5 procent och skatt på konsumtion och övriga skatter för 13,1 procent och övriga skatter för resten.

Bolagsskatten sänks vid årsskiftet till 22 procent. Fram till 1989 var bolagsskatten 52 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.