Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sverige-stor-vinnare-i-europeisk-klimatreform/

Ekonomi

Sverige stor vinnare i europeisk klimatreform

Foto: Grafik: Maria Westholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den svenska regeringen var pådrivande när EU förra året skärpte reglerna för handeln med utsläppsrätter. Nu visar nya siffror att Sverige totalt blev vinnare på åtstramningen. Aktörerna i andra EU-länder förlorade.

Efter att stramare regler infördes i EU:s handel med utsläppsrätter förra året har industrins och kraftverkens klimatpåverkan blivit avsevärt dyrare. Priset för rätten att släppa ut ett ton koldioxid ligger nu nära 265 kronor, upp från 50 kronor för två år sedan.

Läs mer: Massaindustrin drar in miljarder på utsläppsrätterna

Sveriges regering var pådrivande i den åtstramning som föranledde prisuppgången. Tillsammans med Nederländerna, Luxemburg och Frankrike drev Sverige igenom ett nytt upplägg som innebär att utbudet av utsläppsrätter på sikt kommer att minska.

”Det är mycket positivt att det svenska förslaget fått stöd i rådet”, sa klimatminister Isabella Lövin (MP) efter ett möte med EU:s klimatministrar 2017.

Reformen, som formellt trädde i kraft våren 2018, blev startskottet för prisuppgången.

DN:s genomgång av Europeiska miljöbyråns statistik för 2018 visar att Sverige var det enda EU-landet som förra året hade ett överskott på utsläppsrätter. Räknat med det pris som gällde i slutet av året uppgick värdet på överskottet till uppemot en halv miljard kronor.

För andra EU-länder innebar prisuppgången sammantaget en kostnad.

Systemet med utsläppsrätter är en hörnsten i EU:s klimatpolitik. I det ingår 12.000 industri- och kraftanläggningar, vars utsläpp tillsammans står för nära hälften av unionens klimatpåverkan.

Varje år sätter EU ett allt lägre tak för alla anläggningars utsläpp. Vilket alltså innebär att antalet utsläppsrätter minskar.

Förra året delades mindre än hälften av den totala volymen ut gratis, främst till den internationellt konkurrensutsatta industrin. Resterande del var företagen tvungna att köpa antingen i auktioner eller på andrahandsmarknaden. I auktionerna, där nya utsläppsrätter säljs, går intäkterna till respektive lands regering. Men på andrahandsmarknaden är det industrier som säljer sitt överskott och får behålla pengarna.

Sedan flera år tillbaka är Sverige det enda landet i EU som får fler utsläppsrätter än vår industri och kraftsektor sammantaget behöver.

Förra året delades det ut 21,8 miljoner gratis utsläppsrätter till svenska anläggningar. Men utsläppen var bara 19,8 miljoner ton koldioxid. I slutet av 2018 var detta överskott värt 460 miljoner kronor, en fördubbling jämfört med 2017. När – och om – företagen sålde sina överskott går dock inte att veta eftersom handeln inte redovisas offentligt.

Sveriges överskott står i skarp kontrast till läget i resten av EU. Tyskland är det land som har absolut störst utsläpp, och även det största underskottet på utsläppsrätter. I slutet av 2018 motsvarade landets årliga underskott en kostnad på uppåt 70 miljarder kronor för företagen, en kraftig ökning jämfört med 2017. En del av denna summa tillföll den tyska staten genom auktioner av nya utsläppsrätter.

Förklaringen till Sveriges sammanlagda överskott är en kombination av faktorer. Bland dessa faktorer finns basindustrin som använder mer biobränsle än europeiska konkurrenter.

Ihop med en el- och värmeproduktion med liten andel kol, gas och olja har det gett Sverige ett försprång.

Jannike Kihlberg: Ett pris på koldioxid ökar möjligheten att minska utsläppen