Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sveriges-byggindustrier-hoghastighetstagen-kan-ge-fler-bostader/

Ekonomi

Sveriges byggindustrier: Höghastighetstågen kan ge fler bostäder

Lägg satsningen på höghastighetsbanor i ett konsortium, så att snabbjärnvägen inte riskerar att konkurrera ut den vanliga transportplanen. Det menar Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges byggindustrier och tidigare infrastrukturminister. Foto: TT

Lägg satsningen på höghastighetsbanor i ett konsortium, så att snabbjärnvägen inte riskerar att konkurrera ut den vanliga transportplanen. Titta också på hur Norge valt att lösa finansieringen när nya vägar anläggs, för att bygga ny infrastruktur så effektivt som möjligt. 

Rätta artikel

Förslagen kommer från Catharina Elmsäter-Svärd, som var infrastrukturminister i den borgerliga regeringen 2010-2014 och nu är vd för Sveriges byggindustrier.

I sin nya roll vill hon se ett växande bostadsbyggande och talar förstås delvis i egen sak när hon förespråkar utbyggnad av snabbjärnvägen.

– Infrastrukturen är motorn i bostadsbyggandet, säger hon.

Den ger förutsättningar för företagande och jobb. Som i sin tur ger skatteintäkter och underlag för offentliga åtaganden, fortsätter hon för att peka på samhällsnyttan i kedjan.

Hon ritar på en whiteboard på väggen. Nya bostäder och ny järnväg i symbios. Hon säger att bilden har hon burit i huvudet under lång tid.

Problemet är kostnaden. Nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö har av Trafikverket fått prislappen 230 miljarder kronor och beräknats vara en kraftigt olönsam affär för samhället.

Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister 2010-2014 och numera vd för Sveriges byggindustrier. Foto: Pressbild.

– Det finns hur många åsikter som helst om detta. När man talar om järnvägsinvesteringar blir kostnaderna höga oavsett hur man jämför. Allt kan alltid ställas mot varandra. Tunnelbanan i Stockholm ansågs inte heller lönsam när den skulle byggas, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Hon talar om Sveriges befolkningsökning, växande passagerarantal och om kapacitetsbrist. 

Men varför inte inte bara koppla fler vagnar på tågen?

– Det har redan skett och perrongerna har förlängts. Problemet blir när systemet saknar kapacitet och när det finns en blandning av tåg i olika hastigheter på spåren, både fjärrtåg, regionaltåg och godstransporter, säger hon.

I 73-punktsprogrammet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ser hon en tydlig vilja att satsa på höghastighetsjärnväg, men ännu saknas beslut som rör utbyggnaden.

 – Beslutet måste komma rätt snart och sedan måste politikerna stå fast vid det och vara uthålliga. Jag skulle vilja vända på frågan. Om man inte gör det här, vad blir då alternativet? Det vill säga: har Sverige råd att inte satsa? säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Läs också: Trafikverket stoppade kalkyl som gynnade utbyggnad

Hon tror inte på att lägga in kostnaderna för höghastighetsbanorna i den befintliga nationella transportplanen på sammanlagt 700 miljarder kronor fram till 2029. I stället förespråkar hon att det sker vid sidan av, som ett konsortium, inte nödvändigtvis privat, det kan ske som ett svenskt statligt bolag, som vid byggandet av Öresundsbron (då det handlade om två länder).

– Förutsatt att man tror på höghastighetståg, vilket jag gör, gäller det att titta på tidsperspektiv och hur man knyter ihop helheten. Vi kan dra fördel av svensk konkurrenskraft och tekniskt kunnande. Och få in det innovativa och digitala, det som politiker sänder viktiga budskap om. I ett konsortium skulle projektörer och entreprenörer få en chans att komma in i ett tidigt skede och utveckla nya tekniker som kan få förutsättningar att gå på export, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

En del av idéerna kommer från hur Norge numera bygger vägar, där särskilda pengar kopplas direkt till projekt. Det har enligt vd:n för Sveriges byggindustrier förkortat ledtider och gör att hela sträckor kan planeras och byggas på en gång.

– Om man bygger delsträckor efter vad ekonomin tillåter tar det lång tid innan operatörerna kan trafikera sträckan. Därför är det bättre att börja med en av stambanorna i Sverige och slutföra den, säger hon.

Men även om pengar lånas till snabbjärnvägen måste staten prioritera järnväg framför exempelvis vård och skola, har bland annat finansminister Magdalena Andersson svarat när förslaget om konsortium dykt upp.

Ansvaret försvinner inte för att ett konsortium bildas. Det finns ingen genväg att slippa betala, vidgår Catharina Elmsäter-Svärd

– Men det är lättare att få acceptans för projektet med ett konsortium och trafiken på de nya spåren kan börja rulla snabbare än annars, säger hon.

Läs också: Trafikverket: ”Vi hade krav på oss att leverera i tid”