Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-28 06:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/svidande-kritik-mot-politikernas-pensionsloften/

EKONOMI

Svidande kritik mot politikernas pensionslöften

Politikernas pensionslöften får svidande kritik av pensionsekonomer.
Politikernas pensionslöften får svidande kritik av pensionsekonomer. Foto: Henrik Montgomery/TT

Riksdagens partier tävlar om vilka som ska ge mest stöd till pensionärerna.

Men kritiken från pensionsekonomer är svidande. Partierna vräker ut enorma summor även till pensionärer som inte är särskilt ekonomiskt utsatta. Och finansieringen är oklar, menar pensionsekonomen Staffan Ström.

– I någon form av coronayra tror de att man kan ställa ut sådana här löften utan att redovisa var pengarna ska komma ifrån, säger han.

På måndag ska pensionsgruppen – riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet – träffas för att att försöka förhandla fram en kompromiss mellan två pensionsförslag som ligger på riksdagens bord.

Det är i elfte timmen. Riksdagen ska rösta om förslagen, som finns i regeringens respektive högeroppositionens budgetförslag, den 15 juni.

Inget förslag har majoritet i riksdagen så Centerpartiet kommer att fälla avgörandet – om inte parterna kan komma överens om en kompromiss. Det är därför socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har kallat till mötet.

Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister.
Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister. Foto: Claudio Bresciani/TT

Det finns både likheter och skillnader mellan förslagen, men en sak de har gemensamt och som många pensionsexperter vänder sig emot, är att de leder till en förstärkning av många pensionärers ekonomi, inte bara de fattigaste.

I regeringens förslag är det drygt en miljon, eller mer än fyra av tio pensionärer som får mer i plånboken. I oppositionens förslag är det alla 2,3 miljoner pensionärer eftersom i det förslaget ingår sänkt skatt för pensionärer.

Förslagen kostar mellan 9 och 14 miljarder kronor och det är en stor omfördelning till en grupp som inte är, som grupp, särskilt ekonomiskt utsatt. Tvärtom.

Enligt både Regeringens och oppositionens pensionsförslag ingår en stor omfördelning till en grupp som är ekonomiskt stark, snarare än svag.
Enligt både Regeringens och oppositionens pensionsförslag ingår en stor omfördelning till en grupp som är ekonomiskt stark, snarare än svag. Foto: Henrik Montgomery/TT

Finanspolitiska rådet presenterade nyligen en rapport som ger en helt annan bild än vad som är den gängse i debatten om pensionerna. Rådet konstaterar att pensionärernas ekonomi aldrig har varit bättre än den är nu. Vidare skriver rådet att under ”de senaste tre decennierna har köpkraften bland pensionärer stigit snabbare än genomsnittet bland icke-pensionärer, i alla inkomstlägen”.

Johannes Hagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, har studerat utvecklingen av pensionärernas ekonomi. Han tycker inte att politikerna gjort klart vad det är för problem som ska lösas med de olika förslagen.

– En miljon pensionärer är en väldigt stor grupp – och mycket större än den grupp fattigpensionärer man normalt pratar om, säger han.

Regeringens förslag handlar om pensionärer som har inkomster under genomsnittet för pensionärer.

– Men även i de grupperna har inkomsterna utvecklats i linje med eller mer än för yngre åldersgrupper, säger Hagen.

Johannes Hagen har bidragit till Finanspolitiska rådets rapport. Han har studerat den samlade disponibla inkomsten för samtliga pensionärer under en lång följd av år. Det gäller med andra ord, den allmänna pensionen, tjänstepensionen, eventuella arbetsinkomster och kapitalinkomster.

Året efter man tar ut allmän pension är den över 90 procent över hela inkomstfördelningen

I debatten däremot ligger fokus helt på vad den allmänna inkomstpensionen ger i förhållande till slutlön, den så kallade kompensationsgraden. Den har sjunkit och ligger runt 50 procent i dag, med stora variationer. Den var tänkt, på 1990-talet, att ge 60 procent.

Men Hagen menar att man bör räkna med samtliga inkomster.

– Det är ju det som är relevant för köpkraften, påpekar han.

Räknat på detta sätt är kompensationsgraden hög.

– Året efter man tar ut allmän pension är den över 90 procent över hela inkomstfördelningen (alla inkomstlägen, red.anm), säger Hagen.

– Sedan sjunker den, men ligger fortfarande över 80 procent sju år efter uttaget, tillägger han.

Staffan Ström, pensionsekonom på tjänstepensionsbolaget Alecta tror att de stora satsningarna som politikerna vill genomföra, handlar om valet.

– Politiken verkar ha gått in i ett läge där det i första hand handlar om att vinna pensionärsröster. Där man tävlar om att förstärka pensionerna så mycket som möjligt för så många som möjligt, säger han.

Han menar att finansieringen är oklar och drar paralleller till stöden under pandemin.

– I någon form av coronayra tror de att man kan ställa ut sådana här löften utan att redovisa var pengarna ska komma ifrån, säger Staffan Ström.

Han pekar på att det är vanligare med fattigdom i yngre grupper.

– Bland ensamstående föräldrar är det tre gånger så vanligt att leva i fattigdom som det är bland pensionärer, tillägger han.

Fattigdom hos pensionärer är i huvudsak en följd av att de har haft låga löner. Det i sin tur är kopplat till att de har förvärvsarbetat lite, antingen deltidsarbete under en lång period eller inte förvärvsarbetat alls.

Det handlar oftast om äldre kvinnor, över 80 år, som tillhör en generation som sällan förvärvsarbetade heltid.

– De blir änkor; de blir kvar med hushållets alla utgifter och har låg egen pension. Där har vi en grupp som har det tufft, säger Ström.

Så har pensionerna utvecklats

Allmän pension 2003–2021, samt pension inklusive tjänstepension 2005–2020. Kronor per månad före skatt, i 2022 års penningvärde.

Så har pensionerna utvecklats
Källa: Pensionsmyndigheten.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, tycker att regeringens förslag om ett garantitillägg försvårar förståelsen av pensionssystemet. Det är ett helt nytt bidrag, vid sidan av själva pensionssystemet, vilket gör att det blir svårare och mindre transparant för människor att förutse vad de får som pensionärer.

Och även han menar att partiernas förslag ger stöd till allt för många.

– Det finns stora avvikelser inom gruppen pensionärer och det finns de som har låga pensioner. Det kan man behöva åtgärda, men det blir svårt att argumentera för att varannan pensionär behöver bidrag, säger han.

Munter understryker att de allra flesta har tjänstepension som till del har täckt upp att den statliga allmänna inkomstpensionen inte ger de 60 procent av slutlönen som det var tänkt på 1990-talet.

Det främsta skälet till att den allmänna inkomsten inte ger den kompensationsgrad som det var tänkt på 90-talet är att medellivslängden har ökat snabbare än vad pensionsåldern har gjort. Den är fortfarande i genomsnitt runt 65 år. Men det är ändå stora skillnader jämfört med för 20 år sedan.

– Det är fler som går tidigare och det är fler som går senare. Så även om genomsnitt är 65 så har spridningen öka dramatiskt, säger Munter.

– Tidigare var det tre av fyra som gick vid 65. I dag är det en av tre som gör det, tillägger han.

Ämnen i artikeln

Pensioner
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt