Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 02:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/swedbanks-forra-vd-atalas-for-svindleri/

EKONOMI

Swedbanks förra vd åtalas för svindleri – förnekar brott

Birgitte Bonnesen.
Birgitte Bonnesen. Foto: Magnus Hallgren

Swedbanks förra vd Birgitte Bonnesen åtalas på flera punkter efter penningtvättskandalen som briserade 2019. Åklagaren menar att den tidigare bankchefen har ljugit och mörkat bankens problem med penningtvätt i Estland.

Försvarsadvokaten Per E Samuelsson avfärdar samtliga åtalspunkter.

– Birgitte Bonnesen har gjort sitt jobb, säger han.

Efter en nästan tre år lång process väcktes på tisdagen åtal mot Birgitte Bonnesen, tidigare vd på Swedbank under den så kallade penningtvättsskandalen 2019.

Förundersökningen har gällt misstankar om grovt svindleri alternativt marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation. Åklagaren Thomas Langrot har väckt åtal på samtliga punkter.

Enligt honom består svindleribrottet i att Bonnesen ”avsiktligen eller av grov oaktsamhet, bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter om bankens åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt i Swedbanks verksamhet i Estland.”

Det syftar på att hon i intervjuer främst under hösten 2018 uppgett att banken inte haft liknande problem som Danske Bank, som då just hade avslöjats med stora brister i arbetet mot penningtvätt i framför allt Baltikum.

När SVT:s ”Uppdrag granskning” i februari 2019 avslöjade att banken visst hade problem med penningtvätt i Baltikum så rasade bankens börsvärde med nära 40 miljarder kronor.

Enligt chefsåklagaren Thomas Langrot har uppgifterna som Bonnesen lämnat påverkat bedömningen av Swedbank i ekonomiskt hänseende, och därigenom medfört skada för aktieägare.

– Jag har valt att i första hand väcka åtal för grovt svindleri, men det finns ett andrahandsyrkande gällande grov marknadsmanipulation. Den viktigaste effekten är det stora kursfallet för Swedbankaktien efter avslöjandena, säger Thomas Langrot i ett pressmeddelande.

De vilseledande uppgifterna gav en felaktig bild av att Swedbank inte hade eller hade haft problem med arbetet mot penningtvätt i bankens verksamhet i Estland under åren 2007 – 2018, menar myndigheten.

Birgitte Bonnesen var vd och koncernchef på Swedbank mellan 2016 och 2019 och enligt åklagaren kände hon mycket väl till att det fanns problem med att följa regelverket för att motverka penningtvätt, samtidigt som hon förmedlade till allmänheten att det inte var så.

Som bevis för det hänvisar åklagaren till flera interna mejl och rapporter som beslagtogs vid den husrannsakan som gjordes mot banken våren 2019.

Misstankarna om obehörigt röjande av insiderinformation gäller ett möte som hölls på bankens huvudkontor två dagar innan SVT:s publicering, och var det som fick Ekobrottsmyndigheten att inleda förundersökningen.

När SVT:s avslöjande publicerades den 20 februari 2019 så rasade aktiekursen. Kort därpå kunde DN avslöja att banken två dagar tidigare, den 18 februari, redan hade informerat ett antal av de största aktieägarna om vad som väntade. Det skedde vid ett slutet möte där man egentligen skulle avhandla den kommande årsstämman.

Åklagaren menar att informationen om det kommande Uppdrag granskning-programmet var att betrakta som insiderinformation, och att Birgitte Bonnesen avsiktligt röjde den informationen för ett begränsat antal aktieägare innan den nådde resten av aktiemarknaden.

Advokat Per E Samuelsson är Birgitte Bonnesens försvarare.
Advokat Per E Samuelsson är Birgitte Bonnesens försvarare. Foto: Christine Olsson/TT

Birgitte Bonnesen och hennes advokat Per E Samuelson har konsekvent nekat till anklagelserna under förundersökningen. Det gör de även nu när åtal är väckt.

– Vår inställning är helt oförändrad. Birgitte Bonnesen har gjort sitt jobb, det är hennes skyldighet som vd att hålla presskonferens när rapporterna släpps och hon måste årligen informera de större aktieägarna. Det är sed inom banken så hon har helt enkelt bara skött sitt jobb, säger Per E Samuelsson till DN.

Han påpekar att hon har grundat sina uttalanden på underlag som bankens personal har tagit fram, och att uttalandena står helt i överensstämmelse med de underlagen.

– Hon har naturligtvis inte heller haft något uppsåt att påverka priset på aktien i Swedbank utan hennes uppsåt har varit att göra sitt jobb – att informera marknaden om resultatet och svara på frågor om Danske Bank-skandalen som var aktuell vid den här tiden, säger Per E Samuelsson.

Förundersökningen inleddes för nästan tre år sedan, i slutet av februari 2019. Det är en lång förundersökning som flera gånger har sagts vara nära sitt slut.

Anledningen till att det dröjt är delvis att försvararsidan har behövt begära upprepade kompletteringar från åklagaren, eftersom att banken enligt Per E Samuelsson inte har velat hjälpa Birgitte Bonnesen och hennes försvarare.

– Banken har vägrat lämna ut material direkt till mig och sagt att jag måste gå via åklagaren. Därför har jag fått gå via åklagaren och sedan har åklagaren fått gå till banken och då har banken lämnat materialet till åklagaren. Det är det som har tagit tid.

Har det försvårat ditt arbete?

– Det har i alla fall sinkat förundersökningen, säger Per E Samuelsson.

Unni Jerndal, senior rådgivare på banken, svarar i en skriftlig kommentar till DN att ”det normala vad gäller frågor om utlämnande av material i samband med en förundersökning är att sådana frågor går via åklagaren och banken har hanterat det så”.

DN har sökt åklagaren Thomas Langrot som inte vill svara på några frågor om åtalet eller förundersökningen.

Läs mer Allt närmare åtalsbeslut mot Bonnesen

Dan Lucas: Det är helt nya krafter som styr banken i dag

Ämnen i artikeln

Swedbank
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt