Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Syriza saknar pengar att infria vallöften

Alexis Tsipras.
Alexis Tsipras. Foto: Reuters

Tolv miljarder euro är notan för Syrizas återställarpaket, enligt partiets egna beräkningar. Men pengarna saknas. Planen att finansiera satsningen genom en nedskrivning av skulden har hittills fått tummen ner av EU-länderna.

På tisdagen vaknade Syriza-ledaren Alexis Tsipras upp som Greklands nya premiärminister och arbetet började direkt. På morgonen träffade han koalitionspartiet, högerpopulisterna Oberoende greker, och på eftermiddagen väntades den nya regeringen presenteras.

Tsipras största utmaning blir att infria de löften han utfärdat under valrörelsen och samtidigt undvika att landet går bankrutt och tvingas lämna eurosamarbetet.

Syriza-ledaren vill inte längre gå med på den besparingspolitik som har krävts i utbyte mot det nödlån på 250 miljarder euro EU/IMF har gett landet.

Men Tsipras lär inte kunna infria alla sina löften. En nedskrivning av skulden till hälften, som varit ett huvudtema i valrörelsen, lär bli svår att åstadkomma. Däremot kan långivarna gå med på lättnader i lånen, såsom en lägre ränta eller att de får längre löptid. För att det ska ske lär dock Syriza tvingas ge vika på en del av det partiet har lovat.

Till Syrizas löften hör följande:

• Att höja minimilönen från 580 euro till 751 euro i månaden.

• En extra månadslön bör införas för de med lägst löner och pensioner.

• Matkuponger och gratis elektricitet ska ges till minst 300 000 hushåll.

• Gratis sjukvård och borttagande av en extra skatt på uppvärmning.

Totalt kostar denna ”nödplan” tolv miljarder euro, enligt Syrizas egna beräkningar. Finansieringen är till stor del tänkt att ske genom de lägre räntekostnader som skulle bli en följd av en nedskrivning av skulden. Men när EU:s finansministrar möttes i måndags var budskapet från de flesta att Grekland inte kan räkna med någon nedskrivning. Det finns inte ”på vår radar”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Ordföranden för eurogruppen, Jeroen Dijsselbloem, konstaterade att det finns ett väldigt svagt stöd för en nedskrivning av statsskulden i Europa.

Om Syriza saknar kompromissvilja är risken att Grekland går bankrutt och tvingas lämna eurosamarbetet. Om landet inte lever upp till långivarnas krav, upphör utbetalningar av nödlånen och Grekland måste ställa in betalningarna. Det scenariot önskar varken grekerna eller Syriza. De vill ha kvar euron som valuta.

Den som får den tuffa uppgiften att övertyga resten av Europa om att Grekland behöver lättnader blir Yanis Varoufakis, som på tisdagen bekräftade att han blir Greklands nya finansminister.

Yanis Varoufakis har länge varit en hård kritiker av hur Europa har hanterat den ekonomiska krisen. Den frispråkige ekonomen som doktorerade vid Essex universitet i Storbritannien och har undervisat i Australien, Grekland och USA, blir en kontrast till de andra finansministrarna. Vanligtvis klädd i jeans och färgglada skjortor har han kritiserat den strama budgetpolitik som förts i Europa sedan krisen. En sådan politik betalas i slutändan av de svagaste skattebetalarna, enligt Varoufakis. Han har dock också beskrivits som pragmatisk, en egenskap som lär behövas framöver.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.