Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Testängslan kan ligga bakom dåligt högskoleprovsresultat

Snart dags för högskoleprovet.
Snart dags för högskoleprovet. Other: Henrik Montgomery/TT

Repetera högstadiematematiken och våga gissa när du inte kan. Det är några av råden som Per-Erik Lyrén, projektledare för högskoleprovet, ger till provdeltagarna på högskoleprovet.

Per-Erik Lyrén arbetar på Umeå universitet som projektledare för högskoleprovet sedan 2015 och började som provutvecklare år 2002. Han har även doktorerat om högskoleprovets validitet och hans intresse för provet kom under tiden som han läste till lärare.

– Jag har en lärarutbildning i bakgrunden och tyckte det var intressant med provbiten. Det är vanligare nu att lärarutbildningen har inslag av bedömning och prov, men när jag läste var det inte särskilt vanligt. Men vi var lyckligt lottade som hade fyra timmar dedikerade under hela utbildningen till det, säger han.

Många prov har utvecklats sedan dess. Varje termin tas nya provhäften fram som testas under det ordinarie provtillfället, men som senare inte räknas. Syftet är att provutvecklarna ska kunna testa nya uppgifter för att se till att rätt kunskaper testas. 

– Det gör vi för att få statistik och ett kvalitetsmått. Då handlar det framförallt om ifall uppgifterna är lagom svåra. Diskriminerar de tillräckligt bra? Att prata om diskriminering kan ju låta som hemskt, men i det här sammanhanget är det något positivt. Vad det handlar om är att en uppgift som diskriminerar bra är en uppgift som särskiljer högpresterande från lågpresterande, säger Per-Erik Lyrén och fortsätter:

– För de utprövningar vi gör är det ett implicit krav att de ska se ut som de reguljära provuppgifterna. De måste se ut som alla andra så det inte går att lista ut exakt vilket som är utprövningen. För skulle det vara så är det lätt hänt att man struntar i att göra sitt bästa helt enkelt, och då blir statistiken inte tillförlitlig, säger han.

Per-Erik Lyrén berättar att resultaten utvärderas och sedan genomgår uppgifterna oftast tre granskningsrundor med bland annat externa och interna ämnesexperter, språkexperter och provexperter innan de till slut hamnar på papper runt om i alla landets provlokaler.

Läs mer: Högskoleprovets svåraste ord – hur många klarar du?

Det är cirka 15 personer som jobbar med utveckling av högskoleprovet i Umeå, som tar fram sju av de åtta delproven – delprovet som rör engelsk läsförståelse tas fram vid Göteborgs universitet. Många av provutvecklarna i Umeå har en bakgrund som lärare, men det finns även personer med i akademisk bakgrund i litteraturvetenskap, matematik och journalistik. 

Ett av delproven handlar om läsförståelse, där deltagarna ska svara på frågor om vilken information som finns i vissa texter. 

– Vi försöker ha en balans så att det är hyfsat lika mellan olika provomgångar kring vilka ämnen det är som förekommer i recensioner, tidningsartiklar eller tidskriftsartiklar. Så att det inte alltid är naturvetenskapliga texter ett år och sen nästa år är det bara humaniora. Det ska finnas en balans vid varje provtillfälle, säger han.

Per-Erik Lyrén arbetar som projektledare för högskoleprovet.
Per-Erik Lyrén arbetar som projektledare för högskoleprovet. Foto: Privat

I samband med tidigare högskoleprov har enkätundersökningar genomförts för att se hur provdeltagarna förbereder sig inför provet, vilka strategier de använder och vilket resultat de får. Genom vissa frågor skattas provdeltagarnas nivå av testängslan och det ställs sedan i relation till deras provresultat. Sambandet mellan testängslan och provresultat är relativt högt. Per-Erik Lyrén berättar att strategier relaterat till risktagande är viktiga, det vill säga att gissa då man inte är säker på svaret. 

– Ju mer testängslan man anger att man upplever desto sämre resultat blir det. Det är inte helt okomplicerat, för inom den akademiska litteraturen säger man att det kanske är bra med en viss nivå av ängslan för att vara lite på tårna, men blir det för mycket inverkar det negativt, säger Per-Erik Lyrén.

– Sen har vi tittat på andra strategier, det vill säga om man exempelvis pluggar på ämnena, vilket har betydligt mindre betydelse för provresultatet. Så om man ska ge något råd på hur man ska tänka inför provet så är det att försöka ägna energi åt att inte vara så orolig. Sedan kanske man måste plugga för att kunna känna sig mindre ängslig, säger han.

Hur botas testängslan?

– Det kan vara en idé att göra provet först en gång för att se hur det går till, för att sedan inte behöva vara nervös nästa gång man gör det. Men det är upp till en själv om man vill lägga pengarna på det. Det kan också vara värt att träna på gamla prov, säger Per-Erik Lyrén.

Han ger också tipset att friska upp matematikkunskaperna om man inte går på gymnasiet eller tagit studenten nyligen. 

– Sen är det bra att repetera matematik om man inte har det jättefärskt och gå igenom matematiken från högstadiet eller första kursen i gymnasiet. Om man jämför de allra yngsta provdeltagarna med de som är några äldre, så är det de som fortfarande går på gymnasiet eller precis avslutat gymnasiet som har generellt högre poäng på de matematiska delarna, säger Per-Erik Lyrén.

Högskoleprovet har funnits sedan 1977 och gjordes om till sin nuvarande form år 2011. I och med digitaliseringen har provutförandet utretts och i framtiden kan det vara så att provet ska skrivas på en dator.

Per-Erik Lyrén betonar att det i så fall måste finnas vettiga verktyg på plattformarna för att till exempel kunna mäta storleken på ytor eller mäta avstånd på kartor. Men en förändring skulle också kunna möjliggöra att andra uppgifter kan införas som inte är med i dag.

– Till exempel matematiska uppgifter, där man har en ekvation som ska lösas, så skulle provdeltagaren själv få skriva in svaret i stället för att välja rätt svarsalternativ. Det finns även betydligt mer komplicerade uppgiftsformat som möjliggörs i en datormiljö, men huruvida det kan fungera i högskoleprovet måste i så fall undersökas, säger Per-Erik Lyrén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.