Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tidiga varningssignaler på utbrändhet

Problemen med stressrelaterade sjukdomar forsätter att öka.
Problemen med stressrelaterade sjukdomar forsätter att öka. Foto: Janerik Henriksson/TT

Mindfulness och självhjälp räcker inte. För att förhindra allvarlig utbrändhet krävs mer drastiska åtgärder, säger professor Torbjörn Åkerstedt.

”Ju längre tid man låter det pågå, desto längre tid tar det att komma tillbaka.”

Problemen med stressrelaterade sjukdomar forsätter att öka. I mars 2016 publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visade att antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat hög arbetsbelastning ökat med 70 procent på fyra år.

– Det stämmer överens med våra bedömningar. Vi har sett en stadig ökning sedan början av 2000-talet. Ett tag verkade det ha avstannat, men ökar igen, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare för Stockholm Stress Center.

Vad ökningen beror på är svårare att svara på. En teori är att stressen ökar när ekonomin går bra, och förväntningar och krav på prestation stiger.

Enligt Torbjörn Åkerstedt finns det flera varningstecken att se upp för.

– Ofta är det så att det är när sömnen inte fungerar som man blir utbränd. Då fungerar inte längre kroppens återhämtningsfunktion. När folk slutat sova kommer sammanbrottet ganska snart.

De akuta sömnproblemen föregås ofta av perioder med ökad belastning, både på jobbet eller i hemmet, där den utsatte försöker lägga mer tid på stresskällorna.

– Det leder ofta till att man blir spänd, stressad och irriterad. Det är vanligt med mardrömmar, att man vaknar tidigt och är uppe i varv. Så kan man hålla på rätt länge, men efter ett tag börjar det ta slut med bränsle i systemet, säger Torbjörn Åkerstedt.

Varför hamnar man i utbrändhet trots tidiga varningssignaler?

– Ofta vill man visa sig duktig och få ett bra rykte eller bli ansedd. Det fungerar ofta så länge som allt går bra, men om något går snett och man måste lägga in extra energi så kan det snabbt gå utför.

Trots att det kan vara svårt är lösningen på en ansträngd situation att minska arbetsbelastningen.

– Har man en svår situation är det nästan omöjligt att hantera med mindfulness och individbehandling. Det är inget fel på de metoderna, men man måste plocka bort orsaken till problemen, säger Torbjörn Åkerstedt.

Lever du som du lär?

– Jag försöker att inte ta på mig för mycket. Men när man driver en rad forskningsprojekt och måste få in pengar, då kan det vara riktigt besvärligt. Då krävs det att jag har en period att se fram emot, då jag kan återhämta mig. Grundregeln är att det är okej att stressa, bara man får återhämta sig. Annars ackumuleras stressen till det ligger på en konstant hög nivå.

Det bästa är om man kan återhämta sig varje dag, genom att frigöra tid efter jobbet. Men enligt Torbjörn Åkerstedt går det bra att arbeta under hög stressnivå en hel vecka, så länge helgen är ledig.

– Men om helgen inte räcker för att man ska återhämta sig, då är man på väg mot ett utmattningssyndrom.

Läs mer: De är mest stressade i hela landet

Fakta. Symtom för utmattningssyndrom

Lättirriterad, orolig och nedstämd. Det är också vanligt att man har ångest.

Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter.

Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten.

Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning.

Hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk, överdriven ljudkänslighet.

Källa: Vårdguiden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.