Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-28 10:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tidigare-riksbankschef-utesluter-inte-att-staten-raddar-enskilda-bolag/

Ekonomi

Tidigare riksbankschef utesluter inte att staten räddar enskilda bolag

Karolina Ekholm har efter sin tid som vice riksbankschef även varit statssekreterare hos Magdalena Andersson, och är nu professor på Stockholms Universitet.
Karolina Ekholm har efter sin tid som vice riksbankschef även varit statssekreterare hos Magdalena Andersson, och är nu professor på Stockholms Universitet. Foto: Lars Lindqvist

Den tidigare vice riksbankschefen Karolina Ekholm utesluter inte att Sverige går in som ägare i krisande bolag framöver. 

Den ekonomiska nedgången är redan ett faktum. Nu handlar det enligt henne om att bädda för en snabb återhämtning – samtidigt som smittan kontrolleras. 

– Man måste försöka mildra effekterna på båda håll, säger nationalekonomen Karolina Ekholm.

Regeringar och centralbanker har alla svåra uppgifter i att hantera de samhällsekonomiska effekterna av coronaviruset. Åtgärderna ser olika ut i olika länder, men det gör också förutsättningarna. 

De senaste dagarna har en debatt väckts där de ekonomiska konsekvenserna av viruset ställts mot konsekvenserna av försöken att kontrollera själva smittan.

Fullt så enkel är inte avvägningen, enligt Karolina Ekholm, tidigare vice riksbankschefer och före detta statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson.

– Jag tycker man måste försöka mildra effekterna på båda håll. Dels är det ju viktigt att undvika att vården blir överbelastad och människor dör för att de blir utan vård. Men det är samtidigt också viktigt att undvika att ekonomin i onödan går in i en djup recession. Det måste man också agera för att undvika, säger Karin Ekholm, som i dag är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet. 

Den ekonomiska nedgången är redan ett faktum. Just nu handlar det om att kratta för en bra uppgång när krisen är över. 

– Huvudscenariot här är att vi får en ordentlig nedgång nu, men att vi kommer återhämta oss. Vi vet inte när den kommer att ske men om man vidtar väl avvägda åtgärder vid rätt tillfälle så finns absolut goda förutsättningar, säger hon och tillägger:

– Man ska sikta på att se till att det blir en temporär nedgång med goda förutsättningar för en återhämtning när man väl fått kontroll över själva smittan. 

Efter tiden på riksbanken har Karolina Ekholm bland annat varit statssekreterare på finansdepartementet.
Efter tiden på riksbanken har Karolina Ekholm bland annat varit statssekreterare på finansdepartementet. Foto: Lars Lindqvist

Går det att göra det bästa för ekonomin och det bästa för folkhälsan och vården på samma gång? 

– Det är ju en avvägning där det gäller att hamna någorlunda rätt. Sverige har valt att inte vara så extremt hårda när det gäller direktiv från regering och myndigheter till exempel. Det är delvis motiverat av att försöka undvika en total stängning av samhället, säger Karolina Ekholm.

Regeringen och svenska myndigheter har kritiserats för att ha varit sena med vissa åtgärder. En del tycker till och med att Sveriges gränser skulle ha stängts långt innan EU:s inreseförbud kom på tal tidigare i veckan.

Karolina Ekholm vill inte uttala sig om smittskyddsåtgärder, men tror att det som vissa kallar senfärdighet kan ha dämpat ekonomins fall. 

– Sveriges åtgärder har i alla fall varit mindre drakoniska än i vissa andra länder, men sedan är vissa andra länder också hårdare drabbade. Om det är välavvägt eller inte är svårt för en människa utan särskilda kunskaper om pandemier att säga någonting om men det lär i alla fall i viss mån ha mildrat de ekonomiska effekterna, säger Ekholm. 

Att bli en stor företagsägare och börjar driva företagsverksamhet i stor skala, det är inte riktigt optimalt eftersom det inte tillhör statens kärnverksamhet. Men behövs det så behövs det.

Under helgen har det rapporterats från USA om att president Donald Trump överväger att låta regeringen köpa aktier i privata bolag som drabbats av coronakrisen. Liknande förslag har även diskuterats i Tyskland, och det ska enligt Karolina Ekholm inte heller uteslutas i Sverige.

– Den tanken ligger inte så himla långt borta. Sverige har gjort det förut just när det gäller banker som har hamnat på obestånd. I stället för att bara likvidera alla tillgångar så har staten gått in som ägare och tillfört kapital. Det kan man absolut tänka sig men där är vi inte i dag. 

I vilket läge tror du det skulle hända? 

– Om det är uppenbart att det finns verksamheter som man tycker det finns stora samhällsekonomiska värden i att behålla, men som är på väg att hamna på obestånd och det enda andra alternativet är att företaget går i konkurs. Då är det bättre att staten går in som ägare än att verksamheten upphör, konstaterar Ekholm. 

Samtidigt poängterar hon att en sådan åtgärd för med sig en del problem, och inte är helt idealisk. 

– Det är bättre om de existerande ägarna kan försöka behålla verksamheten. Att bli en stor företagsägare och börjar driva företagsverksamhet i stor skala, det är inte riktigt optimalt eftersom det inte tillhör statens kärnverksamhet. Men behövs det så behövs det. Jag utesluter ingenting, säger Karolina Ekholm.

Karolina Ekholm var en av fem vice riksbankschefer mellan 2009 och 2014.
Karolina Ekholm var en av fem vice riksbankschefer mellan 2009 och 2014. Foto: Magnus Hallgren

När hon ser på vad hennes gamla kolleger på Riksbanken hittills gjort för att hindra en djupare nedgång i ekonomin konstaterar hon att mycket är i linje med vad som gjordes under finanskrisen 2008–2009. 

– Det vill säga att man tillhandahåller likviditet för bankerna och försöker göra det på ett sätt så att bankerna använder pengarna till vidareutlåning till företag. 

– Det som tillkommit är att man också utökar de tillgångsköp som Riksbanken börjat med under senare tid, det användes inte vid den förra krisen. Man säger också att man utöver att köpa statspapper och bostadsobligationer även avser att köpa rena företagsobligationer. 

Vad är nästa verktyg att tar fram ur verktygslådan tror du?

– När det gäller just Riksbanken är det som ligger ganska nära tillhands att sänka reporäntan tillbaka till den nivå som gällde innan den började höjas. Det ligger där som en ganska uppenbar åtgärd. Sedan kan alla de åtgärder som redan aviserats också skalas upp om det behövs. 

Vad krävs för att räntan ska sänkas? 

– Att de själva bedömer att det skulle ha en effekt som man inte kan få genom att utöka omfattningen på de här andra åtgärderna. Men det är svårt att bedöma tycker jag. Personligen tyckte jag det var lite svårt att förstå varför man höjde räntan i december, det framstod som lite dåligt tajmat. 

Läs även: Carl Johan von Seth: Den ekonomiska virusoffensiven har bara börjat 

Läs även: Krisåtgärder från Riksbanken – lånar ut dollar